Vad innebär separat matavfallsinsamling?

Att sortera ut matavfall från brännbart hushållsavfall innebär en miljövinst på flera plan, utan något särskilt merarbete.

Brun soptunna för matavfall

Genom att samla in matavfall kan vi utvinna både biogas och biogödsel. Det innebär också att mängden avfall som förbränns minskar och vi bidrar till de nationella målen kring insamling av matavfall.

Matavfallet ska läggas i papperpåsar som i sin tur slängs i bruna kärl. Alla kunder ska ha ett brunt 140 liters sopkärl som är ventilerat och avsett för insamling av matrester. Detta kärl töms var 14:e dag. Det är ingen extra kostnad för det bruna kärlet, det ingår i abonnemanget för det gröna kärlet.

Bakgrund och fakta kring införandet av matavfallsinsamling

Miljömål 2021 är alla kommuner skyldiga att tillhandahålla matavfallsinsamling. I de nationella miljömålen yrkar riksdagen på insatser för att minst 50% av matavfallet från hushåll ska behandlas biologiskt.  I kommunens avfallsplan 2018-2023 finns därför nya riktlinjer och mål kring hur vi långsiktigt ska jobba med avfallshanteringen för att uppnå de nationella målen.

Forskning och fakta
Forskningen går framåt och det har visat sig att insamling och behandling av matavfall är bättre för vår miljö än att kompostera.
I en hemkompost bildas det mycket växthusgaser som bl. a. bidrar till temperatur-höjning på jorden. Om man istället väljer att skicka iväg matavfallet för behandling, så kan man utvinna biogas och biogödsel. Biogas blir fordonsbränsle, och biogödsel kan användas på åkrarna istället för konstgödsel. Det finns en forskningsrapport som utvärderat ”rötning och hemkompostering av matavfall” – den kan du läsa här

Plockanalyser
Drygt 80% av kommunens hushåll hade tidigare ett sk ”komposteringsabonnemang” vilket innebär att hushållet ska hemkompostera ALLT matavfall. Då vi gjort plockanalyser (=genomgång av vad som finns i det gröna sopkärlet) i områden med komposteringsabonnemang så visar det sig att 30% av avfallet är matavfall!

Vad är matavfall

Vad räknas egentligen som matavfall?
Kort sammanfattat kan man säga att matavfall är det som blir kvar på skärbrädan när du lagat din mat och det som blir kvar på tallriken när du ätit upp din mat. Det är också den mat som blivit för gammal och oätlig i ditt kylskåp eller skafferi.

Matavfallsinfo – lätt att göra rätt!

Matafallsinfo – bilder och flerspråkig

Får man kompostera sitt matavfall?

När syftet med att kompostera matavfall är att få näringsrik jord som man använder för eget bruk  är svaret: Ja, man får kompostera!

Det finns två alternativ för dig som vill hemkompostera matavfall:

1. Hemkompost + brunt kärl: Du hemkomposterar, men har även möjlighet att lägga en del i det bruna kärlet. Tex äggskal, skaldjur, benrester och annat som ej är så lämpligt att lägga i hemkomposten, dessutom kan du välja att slippa skotta och hålla igång komposten under vintern. Detta alternativ kräver att du skickar in en anmälan om kompost. En handläggningskostnad tas ut för anmälan

2. Endast hemkompost: Du måste ansöka om dispens från matavfallskärl, denna gäller i 5 år i taget och det tas ut en handläggningskostnad vid ansökan. Miljökontoret handlägger ärendet och om du blir beviljad kommer du ej att behöva använda det bruna kärlet. Du komposterar allt ditt matavfall och använder endast det grönta kärl för övrigt hushållsavfall. Detta alternativ kräver både anmälan om kompost och ansökan om dispens från matavfallskärl.

Anmälan av kompost för matavfall regleras enligt avfallsförordningen (SFS 2011:927 §45) och ska göras till miljökontoret.

Miljökontoret är vår tillsynsmyndighet och det är de som behandlar alla ärenden kring komposter och dispenser. Kontakta miljökontoret för att få information om vilka regler som gäller, vad det kostar och vilka blanketter du behöver fylla i.  Miljökontoret i Gislaved: telefon 0371-81 000 eller maila

Eftersom det är bättre ur miljösynpunkt att utvinna både biogas och biogödsel än att hemkompostera så subventioneras inte detta alternativ. Det är samma taxa för renhållningen oavsett om man komposterar eller bara använder det bruna kärlet. Mervärdet för dig som hemkomposterar är att du får egen kompostjord för jordförbättring!

Kompost för trädgårdsavfall och liknande får du gärna ha, det kräver ingen anmälan till miljökontoret!

Från matavfall till biogas och biogödsel

Ditt bruna kärl töms var 14:e dag och matavfallet körs till en godkänd behandlingsanläggning där det behandlas genom sk rötning. Energin ur avfallet utvinns och det blir till biogas. Av en påse matavfall kan man göra biogas som räcker ca 2,5 km för en vanlig bil! Av det som blir över efter produktionen av biogas utvinns näring och blir biogödsel som våra lantbruk kan använda istället för konstgödsel.

Miljömål 2021 är alla kommuner skyldiga att tillhandahålla matavfallsinsamling. I de nationella miljömålen yrkar riksdagen på insatser för att minst 50% av matavfallet från hushåll ska behandlas biologiskt.  I kommunens avfallsplan 2018-2023 finns därför nya riktlinjer och mål kring hur vi långsiktigt ska jobba med avfallshanteringen för att uppnå de nationella målen.

Forskning och fakta
Forskningen går framåt och det har visat sig att insamling och behandling av matavfall är bättre för vår miljö än att kompostera.
I en hemkompost bildas det mycket växthusgaser som bl. a. bidrar till temperatur-höjning på jorden. Om man istället väljer att skicka iväg matavfallet för behandling, så kan man utvinna biogas och biogödsel. Biogas blir fordonsbränsle, och biogödsel kan användas på åkrarna istället för konstgödsel. Det finns en forskningsrapport som utvärderat ”rötning och hemkompostering av matavfall” – den kan du läsa här

Plockanalyser
Drygt 80% av kommunens hushåll hade tidigare ett sk ”komposteringsabonnemang” vilket innebär att hushållet ska hemkompostera ALLT matavfall. Då vi gjort plockanalyser (=genomgång av vad som finns i det gröna sopkärlet) i områden med komposteringsabonnemang så visar det sig att 30% av avfallet är matavfall!


Publicerad den 12 december 2019, senast ändrad den 10 januari 2020