Tranemo & Svenljunga Pride

Tranemo & Svenljunga pride är en vecka, en festival, en manifestation som lyfter frågorna kring dels hbtqi, mänskliga rättigheter och lokalt arbete och dels aktiv antirasism. Med Tranemo & Svenljunga pride vill vi ta ytterligare steg mot ett reellt och värdefullt arbete med hbtqi-frågor i Tranemo och Svenljunga, året runt. Tranemo & Svenljunga pride 2022 tar plats i bland annat Tranemo, Dalstorp, Limmared och Svenljunga – kampen för lika rättigheter känner inga gränser.

Pridelogga med blommor

Tranemo & Svenljunga pride vill lyfta frågor kring hbtqi ur ett intersektionellt perspektiv på olika platser och tillsammans med många lokala aktörer. Vi vill arrangera med utgångspunkt i perspektiv kring diskriminering baserat på normer i stort och titta på hur normer kring geografi, bakgrund, språk, hudfärg, funktionalitet, yrke och fritidsaktiviteter tar sig uttryck och begränsar människor.

PROGRAM 1-8 oktober

Se fb-eventet >>

🏳️‍🌈 Program i korthet – för allmänhet 

Lördag 1 oktober
11.00-12.00 – Saga och pyssel med pride-tema på Tranemo bibliotek, Centralen, för barn 3-6 år.
14.00-18.00 – Invigningsfestival på Gula Huset i Uddebo. Workshops, Unga pridegruppen Tranemo och Svenljunga, föreläsningar: Emilia Larsdotter, Stina Nilss, fika med mera
21.00-02.00 – Klubb Magasinet. 18 år, medlemskap i RFSL krävs. Magasinsgatan 1, Borås

Söndag 2 oktober
17.00-19.00 – Bio! Moonlight visas i Dalstorps bygdegård

Måndag 3 oktober
13.00-15.30 – Workshops och samtal med Daglig verksamhet och Familjecentralen. Tranemo.

Tisdag 4 oktober
12.00 – Parad med Mogaskolans elever och personal.
12.30 – Samling efter parad med tal på Svenljunga torg
18.00 – Oskar Sternulfs monolog Brutna löften, brutna revben med Viktor Flarkell. Teaterbiografen i Svenljunga

Onsdag 5 oktober
15.00-19.00 Regnbågskafé!
Anhörigträff, pridepyssel, regnbågsshop, boktips och samtal, sagostund, quiz, digital seniorträff och teaterföreställning. Centralen i Tranemo
18.00-20.00 Samtal – En kyrka för alla? Prästgården i Länghem. 100 kr ink soppa, anmälan krävs.

Torsdag 6 oktober
13.30-15.00 – Kortfilm och samtal om hbtqi och historia. Hammarlind i Svenljunga
18.30 – Bio! Så jävla easy going. Teaterbiografen, Svenljunga

Fredag 7 oktober
16.30 – Samtal och workshop mot rasism med RFSL Newcomers. Glasets Hus
17.30 – After work, quiz och samtal. Glasets Hus

Lördag 8 oktober
10.00-14.00 – Pride gästar marknaden i Svenljunga + öppet hus på Hammarlind.
11.00-13.00 – Bim Eriksson, serieworkshop på Centralen
19.00 – Höst på Centralen
Livemusik: Alba Omega!

🏳️‍🌈 Program i korthet – riktat till tex skolor

Måndag 3 oktober
8.20-10.00 – Filmvisning: Så jävla easy going för åk 9 på Bio Tranan, Tranemo
9.00-10.30 – Filmvisning: Queer Moving History med SAQMI för Tranemo gymnassieskola. Bio Tranan
10.00-12.00 – Ungdomsmottagningen gästar Tranängskolan
13.00-15.00 – Ungdomsmottagningen gästar Tranemo Gymnasieskola
13.00-14.30 – Filmvisning: Så jävla easy going för åk 8 på Bio Tranan, Tranemo
13.00-15.30 – Workshops och samtal med Daglig verksamhet och Familjecentralen. Tranemo.

Tisdag 4 oktober
12.00 – Parad med Mogaskolans elever och personal. Kulturskolans slagverksorkester spelar. Inför veckan tillverkas parad-pynt på skolan.
Samlingen med tal och quiz på Svenljunga torg klockan 12.30 är öppet för alla!

Onsdag 5 oktober
9-10.30 – Filmvisning: Queer Moving History med SAQMI för Tranemo gymnassieskola. Bio Tranan

Torsdag 6 oktober
8-14.30 – Filmvisning: Queer Moving History med SAQMI för Tranemo gymnassieskola. Bio Tranan
8.05-14.15 – Oskar Sternulfs monolog Brutna löften, brutna revben med Viktor Flarkell. Tre föreställningar med start 8.05, 10.05 och 12.35. För gymnasiet. Tranemo Kulturskola

Fredag 7 oktober
8.30-12.00 – Filmvisning: Queer Moving History med SAQMI för Tranemo gymnassieskola. Bio Tranan
11.00-13.00 – Bim Eriksson – serieworkshop för åk 7-9 på Tranängsskolans skolbibliotek

Allt program är gratis att ta del av, om inget annat står.
Varmt välkomna!
🏳️‍🌈🏳️‍🌈🏳️‍🌈🏳️‍🌈🏳️‍🌈🏳️‍🌈🏳️‍🌈🏳️‍🌈🏳️‍🌈🏳️‍🌈

 

Varför Pride?

Barnkonventionen

Barn och unga omfattas precis som vuxna av mänskliga rättigheter. Som barn räknas varje människa upp till 18 år.

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige ratificerade barnkonventionen utan reservationer 1990. Riksdagen har tagit beslut om att barnkonventionen ska bli svensk lag från den 1 januari 2020.

Barnkonventionens grundprinciper
Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
Artikel 3: I alla åtgärder som rör barn ska man i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa.
Artikel 6: Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt.
Artikel 12: Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. När åsikterna beaktas ska man ta hänsyn till barnets ålder och mognad.

• • •

Mänskliga rättigheter

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna inleds med orden:
”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.”

Rättigheterna gäller alla människor utan åtskillnad och alla borde därmed ha samma tillgång till, och skydd av, de mänskliga rättigheterna. Rättigheterna inkluderar bland annat rätten att hysa eller uttrycka åsikter och rätten till den egna kroppen. Trots detta kränks människors rättigheter dagligen. Trakasserier förekommer inom samhällets alla sfärer och ett juridiskt erkännande av kön är till exempel ofta en förutsättning för andra fundamentala rättigheter.

Läs mer på RFSLs sida
Läs mer om mänskliga rättigheter på Sveriges regerings sida

• • •

Genus, Normer och normkritik
Genus brukar beskrivas som den sociala konstruktionen av det biologiska könet, vad som är ett normalt och acceptabelt beteende för kvinnor respektive män, men också föreställningar om de två könens relation till varandra.

Normer kan beskrivas som oskrivna regler för vad vi ska göra, hur vi ska vara, se ut och uttrycka oss. De reglerar vad som ses som önskvärt och bra. Ofta är normerna så självklara för oss att vi inte reflekterar över dom förrän någon bryter mot eller ifrågasätter dom!

Många normer är nödvändiga och underlättar samspelet mellan människor, som att stå i kö och räcka upp handen, medan andra normer är begränsande och skapar ojämlikhet. Dessa normer är ofta kopplade till exempelvis diskrimineringsgrunderna och bestämmer och begränsar hur vi får vara beroende på exempelvis kön, ålder eller hudfärg.

Normkritik är en metod för att skapa mer jämlikhet i samhället. Det handlar om att flytta fokus från individer och det som anses bryta mot normer till att titta på strukturer och ifrågasätta det som anses vara ”normalt”.

• • •

Könsidentitet och Sexuell läggning
Kanske har du hört begreppen cis och trans. Dessa begrepp handlar om könsidentitet. Både cis och trans är latinska prefix och betyder “på samma sida som“, respektive på “andra sidan om”. En cisperson är en person där könsidentiteten sammanfaller med det kön man fick tilldelat vid födseln, medan en transperson är en person där de inte sammanfaller.

Sexuell läggning handlar om vem man blir kär i eller tänder på, och  könsidentitet handlar om (vem hen är: man, kvinna eller något annat, till exempel icke-binär). Icke-binär innebär att Icke-binär kan också benämnas Intergender. Det används för att beskriva könsidentiteter som ligger mellan eller bortom de traditionella könskategorierna man och kvinna eller som väljer att inte definiera sin könsidentitet alls.

Det finns inte någon koppling mellan sexualitet och könsidentitet. Dvs en transperson kan vara hetero-, bi- eller homosexuell, precis som en cisperson kan vara hetero-, bi- eller homosexuell.

• • •

Den första Tranemo Pride 2019 blev en festival som lyfte lokalt arbete kring hbtqi*1, mänskliga rättigheter och aktiv antirasism, Tranemo Pride 2020 blir ytterligare steg mot ett reellt och värdefullt arbete med hbtqi-frågor i kommunen, året runt.

En tydlig symbol för Pride är Regnbågsflaggan: Den står för respekt, fred, tolerans, öppenhet och synliggörande.

Syftet med Pride är att lyfta frågor kring hbtqi ur ett intersektionellt, perspektiv på olika platser och tillsammans med många lokala aktörer. Vi vill arrangera med utgångspunkt i perspektiv kring diskriminering baserat på normer i stort och titta på hur normer kring geografi, bakgrund, språk, hudfärg, funktionalitet, yrke och fritidsaktiviteter tar sig uttryck och begränsar människor. Behovet av att lyfta frågor kring hbtqi, sexualitet, identitet och mänskliga rättigheter samt attityder kopplat till det är stort, i alla delar av samhället.

Målet med Tranemo Pride är att fånga upp frågor som är aktuella året runt. Vi vill vara en del i det ständiga förändrande arbetet för att alla människor ska känna sig hemma och få sina rättigheter tillgodosedda. En viktig del i arbetet för ett hållbart samhälle, både lokalt och globalt. I arrangörsgruppen finns aktörer som bor, arbetar och verkar i kommunen.

Målgruppen är alla invånare som vill ta del av, lära sig mer om och vara med och förändra samhället till det bättre. En annan viktig målgrupp är kommuntjänstepersoner och lokala politiker samt andra som kan påverka vardagen för invånare och besökare – däribland hbtqi-personer.

*1 hbtqi står för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner
*2 (Intersektionellt är ett begrepp som syftar till att synliggöra specifika situationer av förtryck som skapas i skärningspunkter för maktrelationer baserade på till exempel ras, kön och klass, Nationalencyklopedin 2020.)

Program år 2021

Tranemo  Pride
23-30 oktober 2021.
Program Tranemo & Svenljunga pride 2021

år 2020

Tranemo Pride genomfördes 2020 för andra året.

Den 5-10 oktober satte vi extra fokus på frågor kring mänskliga rättigheter tillsammans med hbtqia*-personer och lokala aktörer. Tranemo Pride har ett aktivt arbete mot rasism, homofobi, transfobi och diskriminering som grund och ser veckan som en del av ett långt och stort arbete för alla människors rätt att vara den de är.

Se lunchsamtalet om LGTB Free Zones Projekt i Polen

PROGRAM Tranemo Pride 2020

år 2019

år 2022

Alla som vill vara med om att skapa en kommun som är öppen, välkomnande och trygg för alla är välkomna att samarbeta och delta!
Kontakt: Stina Nilss, RFSL Sjuhärad stina@sjuharad.rfsl.se

Programmet görs i samarbete: RSFL Sjuhärad, idrottsföreningar, skolor, kulturföreningar, konstnärer, aktivister, civilsamhälle och naturligtvis Studieförbundet Vuxenskolan, ABF Sjuhärad, Svenljunga och Tranemo kommun.
* hbtqi står för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner.


Publicerad den 2 april 2019, senast ändrad den 23 september 2022