Folkhälsoarbete

Folkhälsoarbete innebär systematiska insatser för att förbättra människors livsvillkor och uppnå god och jämlikt fördelad hälsa. Ett folkhälsoarbete kan utföras med förebyggande insatser, då reduceras riskfaktorer dvs det som kan orsaka sämre hälsa. Ett folkhälsoarbete kan också utföras med ett hälsofrämjande perspektiv, då framhävs de frisk- och skyddsfaktorer som kan stärka en god hälsa. Ofta överlappar sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser varandra. Hälsan ses som en resurs som ska tas tillvara och åtgärderna ska stärka individens möjlighet att göra goda val och minska sitt risktagande.

Känslan av att må bra och att vara vid god hälsa är subjektivt och kan inte bestämmas av någon annan part. Att må bra värderas högt hos varje individ och detta är också viktigt för samhällets utveckling och välfärd.
Hälsa är:
”Den grad i vilken individer eller grupper är kapabla att, å ena sidan, förverkliga sina mål och tillfredsställa sina behov och, å andra sidan, förändra eller hantera sin omgivning. Hälsa ska således betraktas som en resurs i det dagliga livet, inte som livets mål; det är ett positivt begrepp som betonar sociala och personliga resurser såväl som fysisk kapacitet” (WHO 1984).
Denna definition kan kompletteras med: ”Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom” (WHO 1948)
Det övergripande målet med folkhälsoarbetet i Tranemo kommun är att bevara den hälsa som finns, att lyfta fram den men samtidigt arbeta förebyggande för att förhindra att ohälsa uppkommer. Folkhälsopolitiken utgår från bestämningsfaktorer för hälsa i motsats till att utgå från hälsoproblem. Hälsans bestämningsfaktorer innebär de faktorer i samhället och de livsvillkor som samverkar och bidrar till hälsa samt ohälsa.

Fokus på jämlik hälsa

Det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken är formulerat med ett tydligt fokus på jämlik hälsa.

Målet är: ”är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.”

Målet innebär att statliga myndigheter som har uppgifter eller verksamhet som påverkar folkhälsan ska beakta effekterna på folkhälsan.

Folkhälsoarbetet utgår ifrån 8 nationella målområden

Folkhälsopolitikens sektorsövergripande mål- och uppföljningsstruktur med tidigare elva målområden har 2018 omvandlats till åtta:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2018/04/prop.-201718249/

  1. Det tidiga livets villkor
  2. Kunskaper, kompetenser och utbildning
  3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
  4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
  5. Boende och närmiljö
  6. Levnadsvanor
  7. Kontroll, inflytande och delaktighet
  8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Folkhälsomyndigheten:  http://www.folkhalsomyndigheten.se/

1. Det tidiga livets villkor

Att alla barn får en bra start i livet med goda uppväxtvillkor som stimulerar deras tidiga utveckling, inlärning och hälsa är centralt för att uppnå jämlik hälsa som barn och som vuxen. Barn som haft möjlighet att utveckla de grundläggande förmågorna tidigt i barndomen har fått en mer stabil grund att stå på och i förlängningen bättre hälsa. Särskilt barn som växer upp i ekonomisk utsatthet får oftare sämre hälsa som vuxna.

Folkhälsoarbetet är inriktat på hälsans bestämningsfaktorer dvs. de livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor som påverkar hälsan. Folkhälsoarbete innebär systematiska insatser för att förbättra människors livsvillkor och uppnå god och jämlikt fördelad hälsa. Nedan presenteras ett urval av regeringens genomförda och pågående insatser som kan främja hälsa eller förebygga ohälsa inom målområdet.

Ojämlikhet i livsvillkor och möjligheter mellan olika familjer bidrar till att barn har skilda förutsättningar att utvecklas under det tidiga livet. Arbetet bör inriktas på att skapa, stötta och stärka en god start i livet och jämlika uppväxtvillkor så att alla barn får grundläggande förutsättningar att utifrån sina villkor utveckla kognitiva, emotionella, sociala och fysiska förmågor. Centralt för arbete för en god och jämlik hälsa är: – en jämlik mödra- och barnhälsovård, – en förskola av god kvalitet, – att barnperspektivet tas i beaktande.
Insatser kan vara:
• Föräldraskapsstöd
• Kunskapslyft om barnkonventionen
• Familjerätt – Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd MFoF). Den förändrade ansvarsfördelningen syftar till att skapa en förbättrad, mer effektiv och ändamålsenlig statlig samordning avseende familjerättsliga frågor inom socialtjänsten, föräldraskapsstöd och internationella adoptioner. Därigenom kan barnets hälsa och utveckling och rättigheter främjas och tillgodoses.
• Insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården
• Straffrättsliga och andra åtgärder för att stärka skyddet för barn mot att utsättas för sexuella handlingar och övergrepp av vuxna.
• Insatser för ökad psykisk hälsa hos barn och unga
• Stärkt stöd till barn som anhöriga
• Nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården

2. Kunskaper, kompetenser och utbildning

Att utveckla människors kompetenser och kunskaper genom lärande och utbildning är centralt för att uppnå jämlik hälsa. Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Livsvillkor, levnadsvanor och andra förhållanden som bidrar till god hälsa är bättre och mer hälsofrämjande bland personer med högre utbildningsnivå.

Förvärvade kunskaper och kompetenser genom utbildning ger möjlighet till högre status men också till att stärka psykologiska och sociala resurser samt reell möjlighet att påverka den egna situationen, vilket kan minska fysiska och psykosociala risker.

Skolan är en arena som når alla barn och unga och därmed har en grundläggande roll i arbetet för en god och jämlik hälsa. God hälsa och en bra miljö i förskolan och skolan med daglig rörelse är förutsättningar för att barn och elever ska kunna utvecklas och lära sig. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas. Centralt för arbete för en god och jämlik hälsa är: – en likvärdig utbildning, – en god lärandemiljö i skolan med utgångspunkt i att skapa goda och trygga uppväxtvillkor, – tidigt identifiera elever som behöver stödinsatser för att fullfölja utbildningen eller har andra svårigheter för att säkerställa att alla får möjlighet att nå sin fulla potential i skolan.

Utbildningen ska enligt skollagen (2010:800) utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero (5 kap. 3 §). Skolan har en unik potential som arena för ett hälsofrämjande och förebyggande arbete i och med att den når alla barn och unga under uppväxtåren.

Skolan har också ett grundläggande och viktigt demokratiuppdrag, dvs. att ge elever kunskap om demokrati och mänskliga rättigheter både i teori och i praktik (1 kap. 4 § skollagen).

• Elevhälsa
• Stärkt likvärdighet i skolan – ”Samling för skolan (prop. 2017/18:182) bl.a. föreslagit att det ska anges i skollagen att huvudmännen för förskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av eleverna på sina skolenheter. Propositionen innehåller även förslag i syfte att minska elevers upprepade eller längre frånvaro”
• Samling för daglig rörelse
• Kvalitetsförstärkning på lärar- och förskollärarutbildningarna och utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap
• Utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningar
• Fler vägar in i läraryrket
• Insatser för ökad kompetens och en öppen och inkluderande miljö i skolan för hbtq-personer.
• Möjligt för ensamkommande unga asylsökande att bo kvar i kommunen
• Satsning på socioekonomiskt utsatta områden, kulturskolor och biblioteksverksamhet
• Skapande skola – för förskola och skola
• En mer jämlik kulturskola i hela landet
• Fler platser på folkhögskolans allmänna och särskilda kurs
• Informationsinsatser som rör hälsa och jämställdhet för nyanlända och asylsökande barn och unga – UMO
• Kartläggning av den öppna fritidsverksamheten – Kartläggningen visade att öppen fritidsverksamhet når en begränsad grupp unga, men att den i högre grad locka unga från familjer med små socioekonomiska resurser än dem med större resurser. Myndigheten har även 2017 fått i uppdrag att fungera som stöd för den öppna fritidsverksamheten och erbjuda fortbildning och kunskapshöjande insatser. Stödet ska ta sin utgångspunkt i olika verksamheters behov av stöd och utveckling för att kunna matcha ungas behov och efterfrågan.
• Statsbidrag till landets kommuner för att ordna gratis aktiviteter för barn under sommarlovet – Från och med 2018 är Socialstyrelsen ansvarig och insatsen har utökats med lovstöd och simskolestöd.
• Svenska från dag ett
• Strategi för unga som varken arbetar eller studerar
• Statlig samordnare för unga som varken arbetar eller studerar – främja samverkan mellan dessa aktörer och att ge förslag på framtida strukturer.

3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö

Arbete och god arbetsmiljö är centrala områden för att uppnå jämlik hälsa. Människor som arbetar har i regel bättre hälsa än de som saknar ett arbete eller sysselsättning. Arbetsmarknaden i Sverige är tudelad, personer med låg utbildning, personer med funktionsnedsättning och utrikes födda har markant lägre chans att få ett arbete. Gynnsamma arbetsförhållanden stärker personlig utveckling, hälsa och välbefinnande, medan ogynnsamma arbetsförhållanden ökar risken för ohälsa. Personer i arbetaryrken har generellt en sämre arbetsmiljö.

Sysselsättning och ekonomisk trygghet är viktigt för hälsan, och för de allra flesta är arbete den primära källan till inkomster. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa bör människor ges möjligheter till sysselsättning och därmed möjligheter att agera och generera resurser.

4. Inkomster och försörjningsmöjligheter

Inkomster och försörjningsmöjligheter är ett centralt område för att uppnå jämlik hälsa och en av de viktigaste faktorerna för skillnader i hälsa. Ju högre inkomsterna är, åtminstone i de lägre inkomstskikten, desto friskare är individen och desto längre är den förväntade livslängden.

• Tillväxtverket har under perioden 2016–2018 fått i uppdrag att prioritera jämställd regional tillväxt, vilket bl.a. innebär finansiering och stöttning i arbetet med att främja jämställdhet och att komma till rätta med andra maktstrukturer som kan missgynna vissa grupper.
• Ekonomisk familjepolitik
• Regeringen satsar på att stärka barnfamiljernas ekonomi mm
• Framtidsfullmakter – en ny form av ställföreträdarskap för vuxna

5. Boende och närmiljö

Boende och närmiljö är ett centralt område för att uppnå jämlik hälsa. Bostaden är en viktig plats för återhämtning, vila och rekreation. En sund, trygg och trivsam boendemiljö är också ett grundläggande mänskligt behov och den som inte har rimligt goda boendeförhållanden har svårt att klara övriga delar av livet, såsom t.ex. utbildning och arbete, som i sin tur har stor betydelse för hälsan. Att känna sig trygg i sitt boende har också stor betydelse för viljan och lusten att vistas utomhus i närområdet. Låg socioekonomisk position samvarierar med hög exponering för olika riskfaktorer i boende och närmiljön, och genom detta ökar risken för ohälsa, sjukdom och en ojämlik hälsa. Boendesegregationen tenderar att resultera i att de mest resurssvaga hushållen koncentreras till de minst attraktiva bostadsområdena, där de inte sällan får en sämre samhällsservice än invånare i andra delar av staden. Med hjälp av samhällsplanering kan man skapa förutsättningar för integration och motverka segregationen.

• bostadsområden som är socialt hållbara, dvs. som motverkar boendesegregation och främjar trygghet, tillit och en god och jämlik hälsa, boendemiljöer med förbättrad luftkvalitet, minskat trafikbuller och tillgång till grönstruktur samt tillgång till en god förskole- och skolmiljö.
• Stadsmiljöavtal, Råd för hållbara städer
• Regeringens långsiktiga reformprogram för minskad segregation
• Forskning för en social bostadspolitik
• Klimatklivet

6. Levnadsvanor

Levnadsvanor är ett centralt område för att uppnå jämlik hälsa. Många av förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren och av individens egna val och levnadsvanor. Individers levnadsvanor skiljer sig åt beroende på deras sociala miljö, utbildningsnivå och ekonomiska förutsättningar. Rökning, alkohol, dåliga matvanor, fysisk inaktivitet och sömnproblem är välkända riskfaktorer för att insjukna i bl.a. cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Socioekonomiska skillnader är tydliga för samtliga av dessa levnadsvanor och återfinns i alla åldersgrupper. Levnadsvanor bör därför utgöra ett särskilt målområde.
Arbete bör inriktas på att stärka människors egna möjligheter att agera och generera resurser, och på att komplettera och addera resurser där människors egna inte räcker till.

• Begränsa tillgängligheten till hälsoskadliga produkter
• Öka tillgängligheten till hälsofrämjande produkter, miljöer och aktiviteter
• Naturens positiva effekter på vår hälsa
• Främjande – I och med att alla barn går i skolan har skolan stora möjligheter att minska sociala skillnader i resurser och handlingsutrymme och att främja hälsosamma levnadsvanor.
• Förebyggande – Barn påverkas i stor utsträckning av sina föräldrars levnadsvanor
• Effektiv reglering av alkohol
• Ny tobaksreglering – Nuvarande rökförbud utvidgas till att omfatta vissa allmänna platser utomhus, nämligen uteserveringar, entréer till rökfria lokaler och andra utrymmen som allmänheten har tillträde till, områden utomhus som är avsedda att användas av den som reser med färdmedel i inrikes kollektivtrafik, inhägnade platser huvudsakligen avsedda för idrottsutövning och lekplatser som allmänheten har tillträde till – Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
• Det samlade stödet till idrotten har mellan 2014 och 2018 ökats med 227 miljoner kronor till totalt 1 954 miljoner kronor.
• Friluftslivspolitik
• Kemikalier
• Höjning av alkoholskatten
• Energidrycker – uppdrag redovisas i dec 2018
• Nationell cykelstrategi
• Främjande av cykling genom elfordonspremien
• Insatser mot spelproblem
• Stödlinjer inom alkohol, tobak och spelområdet

7. Kontroll, inflytande och delaktighet

Att människor har kontroll över sitt eget liv, tillit till andra, inflytande och delaktighet i samhället är centrala områden för att uppnå jämlik hälsa. Sannolikheten är större bland personer med lägre socioekonomisk position att uppleva sig ha sämre kontroll och inflytande över sina egna livsvillkor och utvecklingen av samhället i stort, samt mindre gemenskap och delaktighet. Kontroll och inflytande är faktorer som är intimt sammanknippade med den enskildes självförtroende och självkänsla. Att vara del i ett socialt sammanhang, ingå i sociala nätverk, att känna delaktighet och bli sedd och hörd är centrala skyddsfaktorer för hälsan. Att uppleva gemenskap samt stärka sin identitet genom att tillhöra en viss grupp kan ses som en huvudsaklig anledning till att människor söker sig till det civila samhället.
Social oro, våld, övergrepp och misshandel. Bristande tillit till andra är nära kopplat till bristande sociala nätverk. Avsaknad av överbryggande socialt kapital och informellt nätverk samt svårigheter att få arbete leder till misstro och frustration. Andelen utsatta för fysiskt våld uppgår till 15 procent för kvinnor och åtta procent för män. Minst 150 000 barn bor i hushåll där det förekommer våld, knappt hälften av dem upplever återkommande våld i hemmet.

Kontroll och inflytande – möjligt att mäta – Uppgivenhet och nedstämdhet hänger ihop med låg självskattad hälsa och omkring 70 procent av befolkningen (16–64 år) uppger att de har en bra eller mycket bra hälsa. Män anger något bättre hälsa än kvinnor.

Delaktighet och valdeltagande – Enligt SCB:s valundersökning är andelen röstande betydligt lägre bland ensamstående, personer med lägre utbildningsnivå, låginkomsttagare, arbetare, arbetslösa och personer utanför arbetsmarknaden samt unga och utrikes födda.

• ett jämlikt deltagande i demokratiska processer
• ett jämlikt deltagande i det civila samhället
• arbetet för de mänskliga rättigheterna och med att motverka diskriminering och annan kränkande behandling samt frihet från hot och våld
• sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Skillnader i kontroll, inflytande och delaktighet kopplade till förhållanden inom samtliga målområden (t.ex. kunskaper, arbete, försörjning o.s.v.) påverkar möjligheterna att uppnå en god och jämlik hälsa. Särskilt är det viktigt att fokusera på kontroll, inflytande och delaktighet i de demokratiska processerna, inklusive i det civila samhället, i skolan, i arbetslivet och i bostadsområdet samt utgå från att det på dessa områden finns möjlighet för det offentliga att agera och påverka mer direkt.

• Demokratisk delaktighet – Regeringen har sedan 2015 genom ett särskilt statsbidrag fördelat medel till organisationer i det civila samhället som driver lokala resurscenter för demokratisk delaktighet. Satsningen riktar sig mot socioekonomiskt ut satta områden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) är ansvarig aktör.

• Insatser för att stimulera ett högt och mer jämlikt valdeltagande
• Främja kulturella verksamheter i socioekonomiskt utsatta områden med lågt valdeltagande (ÄGA RUM)
• Civilsamhällespolitikens utveckling
• Möjlighet till delaktighet och inflytande för de nationella minoriteterna.
• Främja goda levnadsvillkor för unga kvinnor och unga män utifrån ett jämställdhetsperspektiv
• Stärka unga kvinnors och unga mäns möjligheter till inflytande i de demokratiska processerna
• Mötesplatser och nätverk mellan unga nyanlända kvinnor och män och andra unga kvinnor och män
• Samverkan för att främja hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter
• Insatser för att stärka delaktighet och rättigheter för personer med allvarlig psykisk ohälsa

8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvård bör erbjuda vård som ger bästa hälsoresultat med befintliga resurser. Vården bör vara tillgänglig efter behov, patienter erbjudas hälsofrämjande och förebyggande, behandlande och rehabiliterande insatser av god kvalitet samt delaktighet och kontinuitet.
En hälsofrämjande hälso- och sjukvård, infördes i folkhälsopolitiken (prop. 2002/03:35). Denna reorientering innebär en utveckling av hälso- och sjukvårdens arbete med hälsofrämjande insatser för patienterna, bland annat genom att utveckla vårdens bemötande men också en tydligare proaktiv ansats i form av starkare förebyggande insatser för patienter och befolkning.

Centralt för arbete för en god och jämlik hälsa är: – tillgänglighet som motsvarar olika behov, – vårdmöten som är hälsofrämjande och skapar förutsättningar för jämlika insatser och resultat, – hälsofrämjande och förebyggande arbete.

• Kultur och hälsa hör ihop
• Låg tillit till välfärdsinstitutionerna är vanligare hos människor med låg socioekonomisk position. Tillit är också kopplad till ålder, kön och andra diskrimineringsorsaker, t.ex. utländsk bakgrund.
• Hälso- och sjukvårdens organisering är avgörande för att skapa förutsättningar för en jämlik vård vad gäller både tillgång till vård och kvalitet i behandlande, främjande och förebyggande insatser så att dessa anpassas utifrån proportionell universalism, dvs. är tillgänglig för alla men anpassade utifrån olika gruppers särskilda behov.

• Professionsmiljarden
• Nationell översyn av området kultur och hälsa
• Psykisk ohälsa ett prioriterat område
• Uppdrag att ta fram förslag inför handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor
• Informationsinsatser om hälsosamma matvanor för att förebygga kroniska sjukdomar
• Kostnadsfria läkemedel för personer under 18 år
• En stärkt tandvård för unga
• Ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa – Utredaren ska också pröva vilken betydelse prissättningen på tandvårdsmarkanden har före en jämlik tandvård och tandhälsa.
• Kostnadsfri mammografi till kvinnor mellan 40 och 74 år
• Stöd kring fallprevention

Att alla barn får en bra start i livet med goda uppväxtvillkor som stimulerar deras tidiga utveckling, inlärning och hälsa är centralt för att uppnå jämlik hälsa som barn och som vuxen. Barn som haft möjlighet att utveckla de grundläggande förmågorna tidigt i barndomen har fått en mer stabil grund att stå på och i förlängningen bättre hälsa. Särskilt barn som växer upp i ekonomisk utsatthet får oftare sämre hälsa som vuxna.

Folkhälsoarbetet är inriktat på hälsans bestämningsfaktorer dvs. de livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor som påverkar hälsan. Folkhälsoarbete innebär systematiska insatser för att förbättra människors livsvillkor och uppnå god och jämlikt fördelad hälsa. Nedan presenteras ett urval av regeringens genomförda och pågående insatser som kan främja hälsa eller förebygga ohälsa inom målområdet.

Ojämlikhet i livsvillkor och möjligheter mellan olika familjer bidrar till att barn har skilda förutsättningar att utvecklas under det tidiga livet. Arbetet bör inriktas på att skapa, stötta och stärka en god start i livet och jämlika uppväxtvillkor så att alla barn får grundläggande förutsättningar att utifrån sina villkor utveckla kognitiva, emotionella, sociala och fysiska förmågor. Centralt för arbete för en god och jämlik hälsa är: – en jämlik mödra- och barnhälsovård, – en förskola av god kvalitet, – att barnperspektivet tas i beaktande.
Insatser kan vara:
• Föräldraskapsstöd
• Kunskapslyft om barnkonventionen
• Familjerätt – Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd MFoF). Den förändrade ansvarsfördelningen syftar till att skapa en förbättrad, mer effektiv och ändamålsenlig statlig samordning avseende familjerättsliga frågor inom socialtjänsten, föräldraskapsstöd och internationella adoptioner. Därigenom kan barnets hälsa och utveckling och rättigheter främjas och tillgodoses.
• Insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården
• Straffrättsliga och andra åtgärder för att stärka skyddet för barn mot att utsättas för sexuella handlingar och övergrepp av vuxna.
• Insatser för ökad psykisk hälsa hos barn och unga
• Stärkt stöd till barn som anhöriga
• Nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården


Publicerad den 28 december 2017, senast ändrad den 24 juni 2019

Kontakt