Folkhälsoarbete

Folkhälsoarbete innebär systematiska insatser för att förbättra människors livsvillkor och uppnå god och jämlikt fördelad hälsa. Ett folkhälsoarbete kan utföras med förebyggande insatser, då reduceras riskfaktorer dvs det som kan orsaka sämre hälsa. Ett folkhälsoarbete kan också utföras med ett hälsofrämjande perspektiv, då framhävs de frisk- och skyddsfaktorer som kan stärka en god hälsa. Ofta överlappar sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser varandra. Hälsan ses som en resurs som ska tas tillvara och åtgärderna ska stärka individens möjlighet att göra goda val och minska sitt risktagande.

Känslan av att må bra och att vara vid god hälsa är subjektivt och kan inte bestämmas av någon annan part. Att må bra värderas högt hos varje individ och detta är också viktigt för samhällets utveckling och välfärd.
Hälsa är:
”Den grad i vilken individer eller grupper är kapabla att, å ena sidan, förverkliga sina mål och tillfredsställa sina behov och, å andra sidan, förändra eller hantera sin omgivning. Hälsa ska således betraktas som en resurs i det dagliga livet, inte som livets mål; det är ett positivt begrepp som betonar sociala och personliga resurser såväl som fysisk kapacitet” (WHO 1984).
Denna definition kan kompletteras med: ”Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom” (WHO 1948)
Det övergripande målet med folkhälsoarbetet i Tranemo kommun är att bevara den hälsa som finns, att lyfta fram den men samtidigt arbeta förebyggande för att förhindra att ohälsa uppkommer. Folkhälsopolitiken utgår från bestämningsfaktorer för hälsa i motsats till att utgå från hälsoproblem. Hälsans bestämningsfaktorer innebär de faktorer i samhället och de livsvillkor som samverkar och bidrar till hälsa samt ohälsa.

testbestfakt

Fokus på jämlik hälsa

Det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken är formulerat med ett tydligt fokus på jämlik hälsa.

Målet är: ”är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.”

Målet innebär att statliga myndigheter som har uppgifter eller verksamhet som påverkar folkhälsan ska beakta effekterna på folkhälsan.

Folkhälsoarbetet utgår ifrån 8 nationella målområden

Folkhälsopolitikens sektorsövergripande mål- och uppföljningsstruktur med tidigare elva målområden har 2018 omvandlats till åtta:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2018/04/prop.-201718249/

  1. Det tidiga livets villkor
  2. Kunskaper, kompetenser och utbildning
  3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
  4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
  5. Boende och närmiljö
  6. Levnadsvanor
  7. Kontroll, inflytande och delaktighet
  8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Folkhälsomyndigheten:  http://www.folkhalsomyndigheten.se/

Det tidiga livets villkor

Ojämlikhet i livsvillkor och möjligheter mellan olika familjer bidrar till att barn har skilda förutsättningar att utvecklas under det tidiga livet. Arbetet bör inriktas på att skapa, stötta och stärka en god start i livet och jämlika uppväxtvillkor så att alla barn får grundläggande förutsättningar att utifrån sina villkor utveckla kognitiva, emotionella, sociala och fysiska förmågor. Centralt för arbete för en god och jämlik hälsa är: – en jämlik mödra- och barnhälsovård, – en förskola av god kvalitet, – att barnperspektivet tas i beaktande.
Insatser kan vara:
• Föräldraskapsstöd
• Kunskapslyft om barnkonventionen
• Familjerätt – Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd MFoF). Den förändrade ansvarsfördelningen syftar till att skapa en förbättrad, mer effektiv och ändamålsenlig statlig samordning avseende familjerättsliga frågor inom socialtjänsten, föräldraskapsstöd och internationella adoptioner. Därigenom kan barnets hälsa och utveckling och rättigheter främjas och tillgodoses.
• Insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården
• Straffrättsliga och andra åtgärder för att stärka skyddet för barn mot att utsättas för sexuella handlingar och övergrepp av vuxna.
• Insatser för ökad psykisk hälsa hos barn och unga
• Stärkt stöd till barn som anhöriga
• Nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården

Ojämlikhet i livsvillkor och möjligheter mellan olika familjer bidrar till att barn har skilda förutsättningar att utvecklas under det tidiga livet. Arbetet bör inriktas på att skapa, stötta och stärka en god start i livet och jämlika uppväxtvillkor så att alla barn får grundläggande förutsättningar att utifrån sina villkor utveckla kognitiva, emotionella, sociala och fysiska förmågor. Centralt för arbete för en god och jämlik hälsa är: – en jämlik mödra- och barnhälsovård, – en förskola av god kvalitet, – att barnperspektivet tas i beaktande.
Insatser kan vara:
• Föräldraskapsstöd
• Kunskapslyft om barnkonventionen
• Familjerätt – Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd MFoF). Den förändrade ansvarsfördelningen syftar till att skapa en förbättrad, mer effektiv och ändamålsenlig statlig samordning avseende familjerättsliga frågor inom socialtjänsten, föräldraskapsstöd och internationella adoptioner. Därigenom kan barnets hälsa och utveckling och rättigheter främjas och tillgodoses.
• Insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården
• Straffrättsliga och andra åtgärder för att stärka skyddet för barn mot att utsättas för sexuella handlingar och övergrepp av vuxna.
• Insatser för ökad psykisk hälsa hos barn och unga
• Stärkt stöd till barn som anhöriga
• Nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården


Publicerad den 28 december 2017, senast ändrad den 11 mars 2019

Kontakt