Enkelt avhjälpta hinder

Människor med olika funktionsnedsättningar, men även barnfamiljer och äldre, har många gånger svårt att använda vår gemensamma yttre och inre miljö.

Många gånger är det mycket enkla hinder som behöver åtgärdas för att alla ska få tillgång till vår närmiljö.

Riksdagen har beslutat att alla enklare hinder i publika lokaler och på allmänna platser måste undanröjas. Grundtanken är att alla i samhället ska ha samma möjlighet att gå och handla, besöka en teater, åka kollektivt eller bara fritt kunna röra sig i samhället. Regeringen har under våren 2009 tagit ett extra tag för att öka farten i genomförandet tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Marknadsföring

En särskild webbsida, Tillgänglighetsdatabasen, har skapats där kommuner, organisationer, turistanläggningar m, fl kan lägga in uppgifter om tillgänglighet i olika lokaler, besöksmål mm. Målet är att alla ska kunna bedöma om de kan besöka och ta sig fram till den plats eller sevärdhet som önskas. Man vill med detta att turister och besökare själva ska ha möjlighet att avgöra om en plats eller lokal är tillgänglig. För att underlätta har man delat upp informationen utifrån fem svårigheter:

YLn1upNidLS3dfl9fv1F Svårt att röra sig
qRN7W0jYwuBG1QQqSzoM Svårt att se
j1V7KbY4_zt0RWXzH6Tp Svårt att höra
_QLjaxstCAHOe6RF1gTN Svårt att tåla vissa ämnen
YY0O8X3E4u7rd-3DIWDF Svårt att bearbeta, tolka och förmedla information

Bakgrund

I december 2003 trädde Boverkets föreskrifter om enkelt åtgärdade hinder i kraft (BFS 2003:19, HIN 1) som ett komplement till 17 kapitlet 21 a § i PBL. Föreskriften innebär för att publika lokaler och allmänna platser skall vara tillgängliga för alla senast år 2010.

Enligt statistik från Folkhälsoinstitutet och SCB:s så har ca 22 % av befolkning i åldrarna 16-84 år någon form att funktionshinder. Då det inte finns statistik för befolkning yngre än 16 år och äldre än 84 år kan man med stor sannolikhet anta att minst 25 % har någon form av funktionshinder. Man ska även ha klart för sig att åtgärderna med ”enkelt åtgärdade hinder” förbättrar miljön för 90% av befolkningen.

Utöver Boverkets föreskrift HIN 1 har Boverket, i oktober 2007, tagit fram förslag på författningsändringar som kan behövas för att förtydliga och underlätta genomförandet av bestämmelserna om enkelt avhjälpa hinder. Enligt uppdraget ska förslagen stärka möjligheterna att nå regeringens mål att alla enkelt avhjälpa hinder för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga bör vara åtgärdade före utgången av 2010.

Syfte

Riktlinjerna är till för att ge stöd och förankring av uppdraget och incitament för att på bästa möjliga sätt genomföra prioriterade tillgänglighetsåtgärder för en ökad tillgänglighet på allmän plats inom Tranemo kommun och därmed nå en ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, äldre och barn.

Mål

Målet är att inventera enkelt avhjälpta hinder på kollektivtrafikanläggningar, huvudstråk på gator, parker och torg. Även privata fastigheter och samhällsnyttiga inrättningar i tätorterna inventeras inom kommunen. Detta kommer att leda till olika åtgärdsplaner för olika objekt och anläggningar.

Avgränsning

Åtgärdsförslagen kommer bara att ta sikte på enkelt avhjälpta hinder i den fysiska miljön och inte åtgärder som har med tillgång på arbete, fritidssysselsättning och andra sociala möjligheter.

Vad är ett enkelt avhjälpt hinder

I Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler som allmänheten har tillträde och på allmänna platser står följande definition: Med enkelt avhjälpta hinder avses sådana hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa. Ett hinder kan med andra ord vara enkelt avhjälpt i en situation men inte i en annan. Det kan till exempel handla om trösklar, tunga dörrar, placering och utformning av dörröppnare, bristande kontrastmarkering och varningsmarkering, bristande skyltning och ljudmiljö, bristande eller bländande belysning, ledstängers utformning och hur inredningen ser ut och placeras.

I utemiljön ser man på ramper, trappor, räcken och avskärmningar, ljussättning, beläggning, trottoarkanter, skyltar och andra hinder på gång- och cykelvägar samt gatumiljön. Handikapptoaletter och HK-parkeringar ses över, både tillgång och utformning.

Hur inventerade hinder identifieras

Arbetsprocessen för inventeringsarbetet ska bland annat ske utifrån idéskriften ”En tillgänglig stad” och Handisams ”Riktlinjer tillgänglighet” Kortfattat kommer arbetsprocessen att se ut enligt följande:

  • Bestämma vilka gångstråk som ska inventeras.
  • Kontrollera viktiga målpunkter, inrättningar och mötesplatser.

Inventering sker med hjälp av ett databaserat frågeformulär som utgår från definition för ”enkelt avhjälpta hinder”. Varje hinder rapporteras som ett nedslag i formuläret, där man fyller i vilken typ av hinder det är. Varje nedslag får vid behov ett unikt nummer som kan hänskjutas till karta och/ eller objektbeskrivning i Handisams material ”Riktlinjer för tillgänglighet”.

Sammanställning av åtgärder per ort och objekt.

Vilka lokaler och anläggningar berörs?

Det finns ingen vedertagen och entydig definition vad som närmare avses med begreppet lokal dit allmänheten har tillträde. Receptioner och andra lokaler som riktar sig till eller används av allmänheten hos en statlig eller kommunal myndighet, vårdcentraler och skolor är dock i princip alltid att betrakta som lokal dit allmänheten har tillträde. Vidare omfattar begreppet vanligtvis motions- och idrottsanläggningar, bibliotek, teatrar, biografer, samlingslokaler, järnvägs- buss- och taxistationer, apotek, kiosker, restauranger, bank- och affärslokaler. Det omfattar även utrymning i offentliga lokaler så att de funktionsnedsatta inte glömts bort då det gäller information och möjlighet att klara sig själva.

Vilka avgränsningar ska vi göra?

Då det gäller offentliga lokaler kan man se till vilket behov de ska fylla. I skollokaler kommer vi att se till att besök kan ske av föräldrar för träff med lärare och ledning vid besök och/ eller samtal. Det innebär att de ska komma in i skollokalen, möte ska kunna ske i ett enskilt rum. Det omfattar inte skollokalerna i övrigt. Omsorgslokaler, här kommer vi att se till att anhöriga, vänner kan besöka de boende samt andra besökande som vill bevista gemensamma möten och träffar. Det innebär att de ska komma in i den offentliga ingången, ta sig fram i grupprum eller i korridorer. Det omfattar inte den boendes rum.

Vad får det kosta?

Vi räknar med att en kostnad på 15 till 20 tusen kr är en enkel åtgärd. Åtgärder som är mer kostnadskrävande planläggs och åtgärdas när byggnader, gator, mm ska bygga om. Vissa projekt åtgärdas med medverkan av andra intressenter ex Trafikverket och Västtrafik.

Olika problemställningar och avvägningar

Det finns många olika problem- och frågeställningar att ta hänsyn till. Kommun, övriga fastighetsägare och affärsinnehavare, kommer att ställas inför åtgärder som ska ställas mot nyttan. Här finns en intressekonflikt och ett ansvar för att åstadkomma det bästa för alla parter. Det betyder att kompromisser kommer att behövas där det får ta tid och att åtgärder kan komma att behöva tidsplaneras. Kostnader som finns behöver definieras och beräknas för att uppnå en fördelning mellan intressenterna. Andra frågställningar kan vara hur små butiker och inrättningar som har en begränsad samhällsnytta ska hanteras.

Vem bär ansvar och kostnaderna?

Fastighetsägaren har ansvaret för att enkelt avhjälpta hinder undanröjs, och därmed även kostnadsansvaret.
Vad händer om inget görs?
Miljö- och byggnämnden i kommunen har tillsynsansvaret och det innebär att;
Kommunen har kontrollansvar
Vid överträdelse kan föreläggande med tidsfrist ges
Vite kan kopplas till föreläggande
Åtgärd kan utföras av miljö- och byggnämnden på ägarens bekostnad

Genomförande

Samhällsbyggnadsavdelningen har ett ansvar för genomförandet i kommunens lokaler och på den fastighetsmark som kommunen äger/disponerar. Detta är ett dubbelt ansvar då samhällsbyggnadsavdelningen även gör inventeringen i och på de övriga privatägda fastigheterna.

Vi inventerar allt först, för att sedan prioritera åtgärder som vi vill genomföra. Alla objekt ska ha ett inventeringsformulär. Åtgärdsförslag beskrivs med text och även karta och/eller ritning vid behov. Detta ska sedan kommuniceras med fastighetsägaren och hyresgästen. För de egna lokalerna ska dessutom en kostnadsberäkning göras. De åtgärder som måste åtgärdas, ex där olycksrisk föreligger har högsta prioritet. Miljö- och byggnämnden har ansvar för myndighetsutövningen i dessa frågor, vilket innebär ett tillsynsansvar men också att om det behövs ställa krav på de ansvariga. Detta innebär att även kommunens objekt kan bli föremål för miljö- och byggnämndens beslut.

Ovanstående text är ett utdrag ur de politiskt antagna riktlinjerna för åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder för Tranemo kommun.

Här kan du läsa mer om de lagar som ligger till grund för Tranemo kommuns tillgänglighetsarbete.


Publicerad den 25 januari 2016, senast ändrad den 29 juni 2017

E-tjänster relaterade till Bygga och bo