Stöd till barn och familj

Här finner du information om vad för stöd man kan få gällande sitt barn och/eller familj, hur man ansöker, vem som kan ansöka m.m.

Barn på promenad

Insatser från socialkontoret är kostnadsfria och i de flesta fall frivilliga. Exempel på olika insatser kan vara: stödsamtal med socialsekreterare, familjesamtal, insatser i hemmet, kontaktperson, kontaktfamilj och familjehem.

Ansöka om stöd kan du som barn eller ungdom göra, samt du som är vårdnadshavare för ett barn eller ungdom.

Ansökan

Ansöker gör du genom att kontakta socialkontorets växel, 0325-57 62 00, som kopplar dig vidare till en socialsekreterare för barn och unga.

Har du behov av akut stöd?

Här finns telefonnummer som du kan ringa till om du upplever att du behöver akut stöd vid psykisk ohälsa för barn eller unga

Hur går en utredning till?

När Individ- och familjeomsorgen har fått veta att ett barn kan behöva stöd eller skydd gör en socialsekreterare, tillsammans med familjen, en utredning. I de flesta fall försöker vi vara två socialsekreteraren vid varje barnavårdsutredning. Detta dels för underlätta för er vid kontakten med oss och dels för att utredningen ska präglas av en så hög grad av rättssäkerhet som möjligt.

Vi inleder alltid en utredning vid misstanke om våld i nära relationer.

För att ta reda på barnets behov av stöd och eller skydd pratar socialsekreteraren med föräldrarna, barnet, förskola/skola och andra för barnet och familjen viktiga personer. Detta för att få en bild av barnets livssituation. Individ- och familjeomsorgens arbete bygger på ett nära samarbete med barn och föräldrar i syfte att tillsammans komma fram till lämpligt stöd.

Socialtjänsten arbetar utifrån socialstyrelsens rekommenderade modell BBIC (barns behov i centrum).

En utredning ska vara färdigställd och beslut vara fattat senast 4 månader efter det att den har inletts. Detta är dock en maxgräns, vår målsättning är att färdigställa utredningen inom betydligt kortare tid eftersom vi vet att en utredning kan vara påfrestande för den familj det berör.

Innan beslut fattas har du rätt att ta del utav det material som har sammanställts (kommunicering). Efter beslut har fattats får du en kopia av utredningen (delgivning). Du har också när som helst rätt att få läsa de journalanteckningar som finns om dig.

Om vi fattar ett beslut som går dig emot, det kan ibland vara situationer där vi inte tycker lika och där du kanske inte beviljas det som du har ansökt om, har du alltid rätt att överklaga våra beslut. När vi skickar ut beslutet följer det därför alltid med en så kallad Besvärshänvisning. I den finns tydliga instruktioner på hur du går till väga om du vill överklaga beslutet. Om du överklagar så kommer ditt ärende att skickas till Förvaltningsrätten, där de bedömer om beslutet är korrekt eller ska ändras.

De handlingar som finns i ditt ärende förvaras i ett socialregister. 5 år efter den senaste anteckningen kommer uppgifterna att raderas från socialregistret.

Om du inte talar eller förstår svenska eller om du har en allvarlig hörsel eller talskada har du rätt till tolk vid kontakten med oss. Det är bra om du gör oss uppmärksam på det så snart som möjligt för att undvika missuppfattningar.

Kriminalitet

Det är relativt vanligt att ungdomar vid något enstaka tillfälle begår brott. Men det är ett fåtal unga som står för det mesta av brottsligheten bland ungdomar. De som begår många brott har relativt ofta problem både i skolan och hemma. De umgås ofta med andra ungdomar som begår brott och de har en tillåtande attityd till att begå brott.

När man fyller 15 år blir man straffmyndig. Det är särskilda bestämmelser för unga lagöverträdare – till exempel hur polis, åklagare och domstol ska handlägga ärenden. Ungdomar kan dömas till exempelvis böter och fängelse – men personer under 21 år får sällan fängelsestraff.

Riskfaktorer

Det finns forskning om vilka riskfaktorer som kan leda till att en person blir kriminell. Det kan handla om att man som barn är aggressiv, förstör för andra, har sönder saker, är allmänt bråkig, har koncentrationssvårigheter och har svårt att umgås med andra barn och vuxna.

En riskfaktor kan också vara om barn har svårt att följa med i skolarbetet och har svårt att kontrollera känslor. Detta leder ofta till problem med kamrater och skola och kan vara en grogrund för att senare börja begå brott. Barn och ungdomar som begår kriminella handlingar lever ofta med en stark utsatthet. Föräldrarna kan till exempel missbruka alkohol eller droger, må psykiskt dåligt eller av andra skäl ha svårt att ge barnet kärlek och trygghet.

Även olämpliga uppfostringsmetoder och konfliktladdade skilsmässor kan påverka barnets trygghet. Det finns även ett samband mellan en riskfylld livsstil och brott. En riskfylld livsstil kan vara att ofta stå i centrum under kvällstid, att umgås med kamrater som har begått brott samt att ofta dricka sig berusad.

Problem inom familjen

Problem i familjen kan bland annat handla om att:

  • det är bråk i familjen
  • man inte har det bra hemma
  • familjen inte klarar sin ekonomi
  • man blir slagen av någon i familjen
  • man är utsatt för sexuella övergrepp av någon i familjen
  • föräldrar eller andra vuxna använder droger eller har problem med alkohol

De problem man har hemma kan göra så att man ofta känner sig trött och har svårt att koncentrera sig i skolan. Man kan även vända sig till personal på skolan för att få råd och stöd gällande familjeproblem.

Riskbruk och missbruk

De flesta vet att droger kan vara farliga för kroppen och att användande innebär olika risker, men i början tänker nog ingen på sig själv som missbrukare eller att man ska bli beroende. Men efter ett tag brukar problemen börja komma och ju längre man håller på, desto svårare blir det att styra sitt användande och att sluta. Risken att hamna i missbruk eller beroende finns för alla, det går inte att veta vem som kommer att göra det eller hur lång tid det tar.

Hjärnan har ett belöningscentrum som aktiveras när man sköter om sin kropp, gör bra saker, får beröm, är förälskad med mera. Men det finns också metoder att stimulera belöningscentrum på konstgjord väg. Både narkotika och tillåtna beroendeframkallande droger som alkohol, kaffe och nikotin ger en kemisk stimulering av belöningscentrum. Denna effekt är en viktig del av orsaken till att människor blir beroende av sådana droger. Stimulering av belöningscentrum blockerar också obehagliga känslor.

Om man stimulerar belöningscentrum med droger, alkohol eller matmissbruk så fungerar belöning inte lika bra när man gör bra saker. Missbruket blir en genväg till falsk lycka, en lycka som inte beror på att man gjort något bra.

Olika typer av beroenden

Felaktig användning av belöningscentrum är vanligare hos en del människor som har en personlighet som gör att de behöver mycket stimulans för att må bra och som bär på oro och stress. Det finns alltså en gemensam faktor hos många olika typer av beroenden:

  • Alkoholism och drogmissbruk
  • Matmissbruk
  • Sexberoende
  • Spelmissbruk
  • Självspäkning och anorexia nervosa (även när man framkallar skada på sig själv, kan detta stimulera belöningscentrum för att skydda kroppen mot smärta)

En likhet mellan ätstörningar och drogmissbruk är att missbruket tvångsmässigt utvecklas mot ett starkare beroende utan hänsyn till den egna hälsan. Trots allvarliga komplikationer har människor som missbrukar svårt att överge sitt missbruk.

Tecken på missbruksproblem

Några tecken på om ett barn eller ungdom har missbruksproblem kan vara:

  • skolkar mycket
  • får sänkta betyg
  • ofta är väldigt trött
  • ljuger eller får kraftiga humörsvängningar och blir aggressivt
  • luktar konstigt
  • har ovanliga märken på kroppen
  • blir väldigt kropps- och träningsfixerade (vid missbruk av till exempel anabola steroider)

Skilsmässa

Många har föräldrar som har skilt sig eller ska skilja sig. Meningen med en skilsmässa är att en situation som inte har varit bra ska bli bättre. Ofta blir det bra, även om det kan ta tid.

Hur det känns när ens föräldrar skiljer sig är olika. man kan känna både oro, ilska, lättnad och sorg. Ibland kan man känna skuld över att föräldrarna skiljer sig och tänka att det är ens eget fel för att man har varit jobbig eller så. Det är aldrig sant. Det är aldrig barnens fel att föräldrarna skiljer sig och det är alltid föräldrarnas uppgift att ordna sina egna och barnens liv.

Om föräldrarna bråkar mycket under skilsmässan kan det kännas jobbigt, men det blir förhoppningsvis bättre med tiden. Om föräldrarna skiljer sig utan att man har sett att de bråkat och varit osams, kan det ibland kännas svårt att förstå varför de ändå måste skilja sig. Oavsett om det är bråkigt eller inte, kan det vara svårt att acceptera att ens föräldrar inte längre ska bo ihop. Att man kanske måste flytta, byta skola eller behöva bestämma med vem man ska bo och när. Man kan lätt känna sig ensam med sina problem när föräldrarna är upptagna med sina egna och då är det bra att prata med någon om hur man själv har det.

Alla vuxna som jobbar med barn och unga är skyldiga att hjälpa en om man inte har det bra. Om man själv eller någon annan inte har det bra är det därför bra att prata med någon vuxen.

Verksamheter för stöd

För dig som bor i Tranemo kommun finns flera olika verksamheter som kan hjälpa dig om du känner att du inte mår bra.

Individ- och familjeomsorg – Socialtjänsten

Genom socialtjänsten kan du som barn, ungdom eller förälder få stöd på olika sätt.

Kontaktinformation – individ- och familjeomsorgen
tel: 0325-57 62 00 Socialtjänstens reception
tel: 0325-57 62 01 Samordnande socialsekreterare barn och unga

Funktionsnedsättning

Här kan du läsa om vilken hjälp och stöd du kan få av Tranemo kommun.

Stödgruppsverksamhet

Tranemo kommun erbjuder gruppverksamhet för stöd. Grupperna är kostnadsfria och du behöver inte ha något beslut från socialtjänsten för att delta.

Kontakta samordnaren för sociala stödteamet dagtid för ytterligare information, 0766-43 07 12

Sociala stödteamet

MIO-gruppen

Stödgruppsverksamhet för barn och ungdomar vilka har föräldrar med missbruksproblem eller psykisk sjukdom.

sms: 0766-43 07 20
www.tranemo.se/mio

Myran

Stödgruppsverksamhet för föräldrar och barn i åldrarna 0-5 år.
tel: 0325-57 62 24

Fältsekreterare

Fältsekreterarna arbetar förebyggande med barn och unga i Tranemo kommun.

Lena Hedin tel 0731-48 31 95

Elevhälsan inom skolan​

Elevhälsan är en verksamhet inom skolan som erbjuder medicinsk, psykologisk, social och specialpedagogisk kompetens. Du kommer i kontakt med elevhälsan via barnets skola.

Sjukvårdsrådgivningen

Dygnet runt kan du ringa sjukvårdsrådgivningen för att få rådgivning av en sjuksköterska om var du i första hand bör vända dig.

tel: 1177 Mer information: sjukvårdsrådgivningen

Närhälsan/Vårdcentral

Du som känner ångest, oro och nedstämdhet kan också vända dig till din vårdcentral/Närhälsa.

Närhälsan Tranemo vårdcentral

Ungdomsmottagningen i Tranemo

Du som är mellan 13-25 år är välkommen att kontakta Ungdomsmottagningen om du vill prata med någon om hur du mår.

Öppettider: Måndagar och torsdagar, 08.00-17.00 (lunchstängt 12.00-13.00)
Kontaktinformation – Ungdomsmottagningen

Barn och ungdomspsykiatri (BUP)

På BUP tar man emot barn och ungdomar upp till 18 år med allvarliga psykiska problem. Man utreder, behandlar och ger stöd till barn och deras familjer.
Kontaktinformation – BUP

Länsenheten för Ätstörningar

På webbplatsen ätstörning.se finns information kring ätstörning.

Ätstörning.se

BRIS – Barnens Rätt i Samhället

BRIS kan alla under 18 år ringa, e-posta eller chatta för att prata med en vuxen om vad som helst. Det är gratis och ingen kan se att det är du som ringer eller att du har ringt. Du behöver inte tala om vem du är och du bestämmer själv vad du vill prata om. Om du vill kan du också skriva till en vuxen på BRIS eller chatta i BRIS-chatten.

tel: 116 111

www.bris.se

Livlinan

Livlinan.org ger stöd och information till unga som lever nära någon med psykisk ohälsa. På sajten kan du ställa frågor anonymt och ta del av andras erfarenheter och läsa om vad det finns för hjälp att få.

www.livlinan.org/

Västbus

Västbus är en överenskommelse mellan kommunerna och regionen Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk problematik.

Västbusmöte kan initieras av socialtjänst, skola och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Mötena protokollförs och uppföljning sker för att säkerställa att barnets behov tillgodoses.

När Individ- och familjeomsorgen har fått veta att ett barn kan behöva stöd eller skydd gör en socialsekreterare, tillsammans med familjen, en utredning. I de flesta fall försöker vi vara två socialsekreteraren vid varje barnavårdsutredning. Detta dels för underlätta för er vid kontakten med oss och dels för att utredningen ska präglas av en så hög grad av rättssäkerhet som möjligt.

Vi inleder alltid en utredning vid misstanke om våld i nära relationer.

För att ta reda på barnets behov av stöd och eller skydd pratar socialsekreteraren med föräldrarna, barnet, förskola/skola och andra för barnet och familjen viktiga personer. Detta för att få en bild av barnets livssituation. Individ- och familjeomsorgens arbete bygger på ett nära samarbete med barn och föräldrar i syfte att tillsammans komma fram till lämpligt stöd.

Socialtjänsten arbetar utifrån socialstyrelsens rekommenderade modell BBIC (barns behov i centrum).

En utredning ska vara färdigställd och beslut vara fattat senast 4 månader efter det att den har inletts. Detta är dock en maxgräns, vår målsättning är att färdigställa utredningen inom betydligt kortare tid eftersom vi vet att en utredning kan vara påfrestande för den familj det berör.

Innan beslut fattas har du rätt att ta del utav det material som har sammanställts (kommunicering). Efter beslut har fattats får du en kopia av utredningen (delgivning). Du har också när som helst rätt att få läsa de journalanteckningar som finns om dig.

Om vi fattar ett beslut som går dig emot, det kan ibland vara situationer där vi inte tycker lika och där du kanske inte beviljas det som du har ansökt om, har du alltid rätt att överklaga våra beslut. När vi skickar ut beslutet följer det därför alltid med en så kallad Besvärshänvisning. I den finns tydliga instruktioner på hur du går till väga om du vill överklaga beslutet. Om du överklagar så kommer ditt ärende att skickas till Förvaltningsrätten, där de bedömer om beslutet är korrekt eller ska ändras.

De handlingar som finns i ditt ärende förvaras i ett socialregister. 5 år efter den senaste anteckningen kommer uppgifterna att raderas från socialregistret.

Om du inte talar eller förstår svenska eller om du har en allvarlig hörsel eller talskada har du rätt till tolk vid kontakten med oss. Det är bra om du gör oss uppmärksam på det så snart som möjligt för att undvika missuppfattningar.


Publicerad den 3 oktober 2017, senast ändrad den 4 oktober 2017