Familjerätten
Familjerätten skiljer sig från socialtjänstens andra delar. Familjerätten har i vissa uppdrag högre sekretess, mindre dokumenteringsskyldighet och annan kunskapsmyndighet. Familjerätten arbetar i huvudsak utifrån lagarna som regleras i Föräldrabalken och inte socialtjänstlagen.
Till skillnad från att socialtjänsten har kunskapsmyndighet i form av socialstyrelsen har familjerätten MFoF (Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd). MFoF är en statlig myndighet som arbetar för att barn ska få en trygg uppväxt och bra relationer till sina föräldrar. De är kunskapsmyndighet för föräldraskapsstöd, familjerådgivning och
socialnämndernas familjerättsliga ärenden. De arbetar också för att adoptioner till Sverige ska ske på ett lagligt och etiskt godtagbart sätt.
Familjerätten i kommunerna arbetar fristående från socialtjänsten. Familjerätten arbetar mestadels på uppdrag från Tingsrätten men arbetar också på uppdrag av separerade föräldrar som önskar samarbetssamtal.
I arbetet med familjerätten har familjerättssekreterare två sorters sekretess. Inom ramen för arbete mot Tingsrätten där dokumentationsskyldighet även föreligger råder socialtjänstsekretess.
I samarbetssamtal där parterna inte aktualiseras och ingen dokumentationsskyldighet finns, råder familjerådgivningssekretess. Detta innebär i praktiken att familjerättssekreterare som arbetar i samarbetssamtal inte kan svara på frågor om föräldrar deltagit på möten, vad som sagt inom ramen för samarbetssamtal eller vad föräldrarna kommit överens om. Det innebär också att även om samtycke finns är det bara minnen som kan redovisas i efterhand då ingen dokumentation förs i samtalen
Samarbetssamtal
Om föräldrar inte bor tillsammans eller står inför en separation, har de möjlighet att få hjälp via samarbetssamtal hos familjerätten. Samarbetssamtal är ett sätt för föräldrar att gemensamt hitta
former och göra en överenskommelse för hur man vill lösa umgänge, vårdnad och boende för barnen vid en separation. Det kan innebära att eventuella tvister kan lösas utanför domstol. Samtalen kan även leda till att föräldrarna får hjälp att upprätta ett skriftligt avtal. Samarbetssamtal bygger på båda föräldrarnas frivillighet och är kostnadsfria.
Samarbetssamtal kan även komma på uppdrag från Tingsrätten, i ärenden där föräldrar har en pågående vårdnadstvist. Tingsrätten vill då att familjerätten träffar föräldrarna för att försöka lösa oenigheter istället för att fortsätta vårdnadsmålet i rätten.
Samarbetssamtal kräver att båda parter är intresserade av att samarbeta och att de vill hitta lösningar som innebär kompromisser. Familjerättssekreterare fungerar som samtalsledare och kommer inte avgöra vad som blir det bästa för barnet, i det här läget är det föräldrarnas ansvar. Om föräldrarna är intresserade att få bestämt vad som är det bästa för barnet så är det rätten som kan avgöra detta.
Informationssamtal
Enligt lag om informationssamtal som trädde i kraft mars 2022 ska en förälder som vill lämna in ansökan om stämning till tingsrätten gällande VBU ha deltagit i informationssamtal vid familjerätten där barnet är folkbokfört. I första hand ges informationssamtalet gemensamt med båda föräldrarna. Om en förälder begär enskilt kan detta tillmötesgås detta om det inte går att motivera till ett gemensamt samtal.
Snabbupplysning och utredning vårdnad, boende och umgänge
Familjerätten genomför snabbupplysningar inför interimistiska domar i vårdnadsprocesser. Detta innebär informationsinhämtning på uppdrag av Tingsrätten. Senare i vårdnadsprocessen kan det bli aktuellt med vårdnad/boende och umgängesutredningar på uppdrag från Tingsrätten. Under utredningstiden träffar familjerättssekreteraren barn, föräldrar och referenter i syfte att inhämta material för att kunna göra en bedömning gällande vårdnad, boende och umgänge för barn. Utredningen lämnas till Tingsrätten som fattar beslut. I utredningen ligger stort fokus på barnets behov och intressen. Barnets åsikter finns med i utredningen och bedöms efter barnets ålder och mognad.
Avtal
Familjerätten kan godkänna avtal mellan föräldrar, om föräldrarna är överens i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Ett avtal som är godkänt av familjerätten blir bindande och har samma rättsvärde som en dom i domstol.
Yttrande namnfrågor
Namnärenden som kan bli aktuella inom familjerätten vid olika situationer är, byte till styvförälders eller familjehemsföräldrars namn och byte till en av föräldrarnas namn efter en separation.
Yttrande passärenden
Passärenden kan bli aktuellt inom familjerätten när vårdnadshavare inte är överens om huruvida barnet ska erhålla pass.
Yttrande verkställighet
Om tingsrättens dom eller föräldrarnas avtal (godkänt av kommunstyrelsen) inte efterföljs kan föräldrar vända sig till tingsrätten där barnet har sin hemvist för verkställighet enligt 21 kap. FB av dom eller avtal. I vissa fall begär domstolen in ett yttrande från familjerätten.
Adoption
De vanligaste typerna av adoption är;
Adoption av ett utländskt barn, styvbarnsadoption samt adoption av en släktings barn.
Vid funderingar om att adoptera ett barn kan invånare kontakta kommunens familjerättssekreterare. Om invånare vill ansöka om att adoptera kommer familjerätten inleda en utredning om familjeförhållanden. Utredningen lämnas med förslag till beslut till lärande och arbetsnämndens särskilda utskott, som beslutar om ett medgivande ska lämnas eller inte. Familjerätten arbetar även med att följa upp adoptionsärenden vart tredje år.
Familjerätten skiljer sig från socialtjänstens andra delar. Familjerätten har i vissa uppdrag högre sekretess, mindre dokumenteringsskyldighet och annan kunskapsmyndighet. Familjerätten arbetar i huvudsak utifrån lagarna som regleras i Föräldrabalken och inte socialtjänstlagen.
Till skillnad från att socialtjänsten har kunskapsmyndighet i form av socialstyrelsen har familjerätten MFoF (Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd). MFoF är en statlig myndighet som arbetar för att barn ska få en trygg uppväxt och bra relationer till sina föräldrar. De är kunskapsmyndighet för föräldraskapsstöd, familjerådgivning och
socialnämndernas familjerättsliga ärenden. De arbetar också för att adoptioner till Sverige ska ske på ett lagligt och etiskt godtagbart sätt.
Familjerätten i kommunerna arbetar fristående från socialtjänsten. Familjerätten arbetar mestadels på uppdrag från Tingsrätten men arbetar också på uppdrag av separerade föräldrar som önskar samarbetssamtal.
I arbetet med familjerätten har familjerättssekreterare två sorters sekretess. Inom ramen för arbete mot Tingsrätten där dokumentationsskyldighet även föreligger råder socialtjänstsekretess.
I samarbetssamtal där parterna inte aktualiseras och ingen dokumentationsskyldighet finns, råder familjerådgivningssekretess. Detta innebär i praktiken att familjerättssekreterare som arbetar i samarbetssamtal inte kan svara på frågor om föräldrar deltagit på möten, vad som sagt inom ramen för samarbetssamtal eller vad föräldrarna kommit överens om. Det innebär också att även om samtycke finns är det bara minnen som kan redovisas i efterhand då ingen dokumentation förs i samtalen
Om föräldrar inte bor tillsammans eller står inför en separation, har de möjlighet att få hjälp via samarbetssamtal hos familjerätten. Samarbetssamtal är ett sätt för föräldrar att gemensamt hitta
former och göra en överenskommelse för hur man vill lösa umgänge, vårdnad och boende för barnen vid en separation. Det kan innebära att eventuella tvister kan lösas utanför domstol. Samtalen kan även leda till att föräldrarna får hjälp att upprätta ett skriftligt avtal. Samarbetssamtal bygger på båda föräldrarnas frivillighet och är kostnadsfria.
Samarbetssamtal kan även komma på uppdrag från Tingsrätten, i ärenden där föräldrar har en pågående vårdnadstvist. Tingsrätten vill då att familjerätten träffar föräldrarna för att försöka lösa oenigheter istället för att fortsätta vårdnadsmålet i rätten.
Samarbetssamtal kräver att båda parter är intresserade av att samarbeta och att de vill hitta lösningar som innebär kompromisser. Familjerättssekreterare fungerar som samtalsledare och kommer inte avgöra vad som blir det bästa för barnet, i det här läget är det föräldrarnas ansvar. Om föräldrarna är intresserade att få bestämt vad som är det bästa för barnet så är det rätten som kan avgöra detta.
Enligt lag om informationssamtal som trädde i kraft mars 2022 ska en förälder som vill lämna in ansökan om stämning till tingsrätten gällande VBU ha deltagit i informationssamtal vid familjerätten där barnet är folkbokfört. I första hand ges informationssamtalet gemensamt med båda föräldrarna. Om en förälder begär enskilt kan detta tillmötesgås detta om det inte går att motivera till ett gemensamt samtal.
Snabbupplysning och utredning vårdnad, boende och umgänge
Familjerätten genomför snabbupplysningar inför interimistiska domar i vårdnadsprocesser. Detta innebär informationsinhämtning på uppdrag av Tingsrätten. Senare i vårdnadsprocessen kan det bli aktuellt med vårdnad/boende och umgängesutredningar på uppdrag från Tingsrätten. Under utredningstiden träffar familjerättssekreteraren barn, föräldrar och referenter i syfte att inhämta material för att kunna göra en bedömning gällande vårdnad, boende och umgänge för barn. Utredningen lämnas till Tingsrätten som fattar beslut. I utredningen ligger stort fokus på barnets behov och intressen. Barnets åsikter finns med i utredningen och bedöms efter barnets ålder och mognad.
Familjerätten kan godkänna avtal mellan föräldrar, om föräldrarna är överens i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Ett avtal som är godkänt av familjerätten blir bindande och har samma rättsvärde som en dom i domstol.
Namnärenden som kan bli aktuella inom familjerätten vid olika situationer är, byte till styvförälders eller familjehemsföräldrars namn och byte till en av föräldrarnas namn efter en separation.
Passärenden kan bli aktuellt inom familjerätten när vårdnadshavare inte är överens om huruvida barnet ska erhålla pass.
Om tingsrättens dom eller föräldrarnas avtal (godkänt av kommunstyrelsen) inte efterföljs kan föräldrar vända sig till tingsrätten där barnet har sin hemvist för verkställighet enligt 21 kap. FB av dom eller avtal. I vissa fall begär domstolen in ett yttrande från familjerätten.
De vanligaste typerna av adoption är;
Adoption av ett utländskt barn, styvbarnsadoption samt adoption av en släktings barn.
Vid funderingar om att adoptera ett barn kan invånare kontakta kommunens familjerättssekreterare. Om invånare vill ansöka om att adoptera kommer familjerätten inleda en utredning om familjeförhållanden. Utredningen lämnas med förslag till beslut till lärande och arbetsnämndens särskilda utskott, som beslutar om ett medgivande ska lämnas eller inte. Familjerätten arbetar även med att följa upp adoptionsärenden vart tredje år.
