Missbruk och beroende

Har du problem med alkohol eller droger, eller känner du någon som har det? Här finner du information om missbruk och beroende och om vart du vänder dig för hjälp.

vin, missbruk, depression

Lider du av en missbruksproblematik kan det vara svårt att få vardagen att gå ihop. Kanske riskerar du att missköta ditt jobb eller har svårt att sköta ditt hem och att se till att räkningar blir betalda. Har du kommit fram till att du behöver hjälp och vill leva ett liv fri från droger kan du vända dig till socialkontoret för stöd och hjälp.

Har du ett spelberoende hänvisar vi till Spelberoendeteamet i Göteborg. Följ länken till höger så kan du läsa mer.

Kontakta socialkontoret

Anmälan om oro gör du till socialkontorets reception, 0325-57 62 00, som sedan kopplar dig vidare till socialsekreterare för vuxen.

Anmälan kan göras av vem som helst som är orolig för en person, det kan vara en anhörig eller det kan vara du själv som är i behov av hjälpen. Viktigt att veta är att den hjälp som erbjuds från socialkontoret alltid är frivillig.

Hur vet jag om jag är i ett missbruk eller beroende?

Inom vården skiljer man på olika stadier av droganvändning; riskbruk, missbruk och beroende.

Riskbruk

Korta perioder av användning utan konsekvenser. Det här leder i normala fall inte till att du behöver uppsöka vård, men innebär att du ligger i riskzonen att utveckla ett beroende.

Missbruk

Överanvändning som får konsekvenser. Du har ännu inte blivit beroende. Minst en av följande punkter stämmer med hur du haft det under det senaste året.

  1. Upprepad användning av drogen som leder till misslyckande att fullgöra dina skyldigheter på arbetet, i skolan eller hemmet.
  2. Upprepad användning av drogen i riskfyllda situationer som exempelvis bilkörning eller i arbetslivet.
  3. Upprepad kontakt med rättsväsendet till följd av missbruket.
  4. Fortsatt användning trots återkommande problem.

 

Beroende

Om du svarar ja på minst tre av de följande sju frågorna har du utvecklat ett beroende.

  1. Behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt.
  2. Abstinensbesvär när bruket upphör.
  3. Intag av större mängd eller intag under längre tid än vad som avsågs.
  4. Varaktig önskan, eller minskade försök, att minska intaget.
  5. Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta dig från bruket av drogen.
  6. Viktiga sociala, yrkesmässiga aktiviteter eller fritidsaktiviteter försummas.
  7. Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador.

 

Ett obehandlat beroende får förr eller senare konsekvenser för den drabbade på livets alla områden – fysiskt, psykiskt och socialt.

Informationen är hämtad från foldern ”Dina rättigheter och möjligheter i beroendevården” framtagen av RFHL, Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende i samverkan med Sveriges kommuner och landsting 2008.

 

Vad för insatser kan kommunen erbjuda?

När du påbörjar en vårdplan med socialsekreteraren kan du få hjälp av kommunen med insatser så som behandlingshem, öppenvård och kontaktperson.

Behandlingshem

Ett behandlingshem är ett boende där den enskilde kan få vård och hjälp med sitt missbruk under en längre tid. Behandlingshem drivs ofta av företag eller organisationer men är godkända av och granskas av länsstyrelsen. Beviljas du insatser i form av ett behandlingshem bekostas din vistelse där av socialtjänsten.

Öppenvård

I motsats till institutionsvård innebär öppenvårdsinsatser vård och behandling som inte kräver att patienten är inlagd. Det kan vara t.ex. samtalskontakt med socialtjänsten, vårdcentralen eller vård och stöd i ditt eget hem.

Kontaktperson

En kontaktperson är ett individuellt stöd i vardagen som ges av en person som inte arbetar för någon myndighet. En person som ska finnas där som stöd för dig i att ta dig ur ditt beroende.

Alla insatser är frivilliga. Kontakta socialsekreteraren för mer information.

Vad kommer att hända om jag kontaktar socialkontoret?

När du tar kontakt med socialsekreteraren kommer ett initialt samtal äga rum för att få en överblick om hur akut ditt behov av hjälp är. Bedöms inte ditt behov vara så pass akut att åtgärder behöver tas direkt bokas du in för ett nybesök. I nybesöket kommer ni att gå igenom din situation och socialsekreteraren kommer att starta en utredning för att kunna göra en bedömning över vad för hjälp som du behöver. När du själv ansöker om hjälp är alla insatser frivilliga.

Är det någon utomstående eller närstående som har kontaktat socialkontoret för att anmäla oro kommer socialsekreteraren ta kontakt med dig för att höra om du vill ha hjälp. Ibland kan det vara så att socialsekreteraren bedömer att du löper så pass stor risk att skada dig själv att ett beslut enligt LVM är tillämpligt.

Vad innebär LVM?

LVM står för Lag om vård av missbrukare i vissa fall. Socialtjänsten ska förbereda vård för den enskilde missbrukaren utifrån socialtjänstlagen och de insatser som beviljas är frivilliga och ges i samförstånd med den enskilde. LVM reglerar vård av missbrukare oberoende av den enskildes samtycke, det vill säga tvångsvård, och beslutas om när missbrukarens situation bedöms vara så pass allvarlig att missbrukaren riskerar att skada sig själv.

I LVM paragraf 4 står det att…

Tvångsvård skall beslutas om,
1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk,
2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller på något annat sätt, och
3. han eller hon till följd av missbruket

a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara,
b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller

c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.

Om de förutsättningar som lagen beskriver råder kan ett beslut om tvångsvård vara tillämpligt. Följ länken ovan för att läsa mer om LVM.

Vad är ett medberoende?

En person som är medberoende sätter den anhörige missbrukaren i främsta rummet och bidrar ofta till ett fortsatt missbruk hos den enskilde genom att försöka vara missbrukaren till lags och behålla friden hemma. Detta kan innebära att den medberoende ibland förser missbrukaren med sitt val av drog. Du som medberoende kan då behöva stöd och hjälp för att göra dig fri detta beteende. Vänd dig till socialkontoret för information om vad för hjälp som kan erbjudas dig.

Mer om medberoende kan du läsa om här.

Jag misstänker att mitt barn lider av ett missbruk, vart vänder jag mig?

Socialsekreterare för vuxen har hand om anmälningar gällande oro för alla över 18 år. Är du orolig över att ditt barn eller annan ungdom lider av ett missbruk ska du vända dig till socialsekreterare för barn och unga. Följ länken så hittar du kontaktuppgifter till dem.

Kindslänkarna

Det fria sällskapet länkarna hjälper dig som själv vill ta steget till ett nyktert liv.

Kindslänkarna har möte varje måndag klockan 18 i sin lokal på Storgatan 19 i Tranemo.

Läs mer om länkarna här.

Inom vården skiljer man på olika stadier av droganvändning; riskbruk, missbruk och beroende.

Riskbruk

Korta perioder av användning utan konsekvenser. Det här leder i normala fall inte till att du behöver uppsöka vård, men innebär att du ligger i riskzonen att utveckla ett beroende.

Missbruk

Överanvändning som får konsekvenser. Du har ännu inte blivit beroende. Minst en av följande punkter stämmer med hur du haft det under det senaste året.

  1. Upprepad användning av drogen som leder till misslyckande att fullgöra dina skyldigheter på arbetet, i skolan eller hemmet.
  2. Upprepad användning av drogen i riskfyllda situationer som exempelvis bilkörning eller i arbetslivet.
  3. Upprepad kontakt med rättsväsendet till följd av missbruket.
  4. Fortsatt användning trots återkommande problem.

 

Beroende

Om du svarar ja på minst tre av de följande sju frågorna har du utvecklat ett beroende.

  1. Behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt.
  2. Abstinensbesvär när bruket upphör.
  3. Intag av större mängd eller intag under längre tid än vad som avsågs.
  4. Varaktig önskan, eller minskade försök, att minska intaget.
  5. Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta dig från bruket av drogen.
  6. Viktiga sociala, yrkesmässiga aktiviteter eller fritidsaktiviteter försummas.
  7. Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador.

 

Ett obehandlat beroende får förr eller senare konsekvenser för den drabbade på livets alla områden – fysiskt, psykiskt och socialt.

Informationen är hämtad från foldern ”Dina rättigheter och möjligheter i beroendevården” framtagen av RFHL, Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende i samverkan med Sveriges kommuner och landsting 2008.

 


Publicerad den 21 juli 2017, senast ändrad den 31 augusti 2018