Cookies (kakor) är textfiler som sparas på din dator av den webbplats du besöker. På tranemo.se använder vi cookies för att den grundläggande funktionaliteten på webbplatsen ska fungera.
Enligt lag måste du som besöker en webbplats samtycka till att cookies används. När du besöker vår webbplats för första gången får du ett meddelande om cookies. Du godkänner genom att klicka acceptera eller genom att surfa vidare på vår webbplats.
Vi sparar cookien ”acceptera cookies” när du godkänner att vi använder cookies, detta är för att du inte ska behöva godkänna samma fråga flera gånger när du besöker vår webbplats. Detta är en nödvändig cookie.
Readspeaker
Som besökare kan du lyssna på innehållet på vår webbplats. Vi använder tjänsten Readspeaker för detta ändamål. Readspeaker använder cookies för att spara de inställningar du eventuellt gör i ljudspelaren. Detta möjliggör att samma inställningar finns kvar nästa gång du besöker vår webbplats. Readspeaker sparar ingen personlig data och ingen information skickas heller vidare till tredje part.
Externa e-tjänster
Vi länkar till externa e-tjänster och domäner på tranemo.se. När du klickar på någon av våra externa länkar lämnar du tranemo.se. Om du vill ta reda på vilka cookies som sätts när du lämnar tranemo.se via en extern länk kan du läsa mer om detta på den externa webbplatsen du valt att besöka.
Många av våra e-tjänster länkar till subdomänen sjalvservice.tranemo.se. Subdomänen använder så kallade session cookies, vilka är nödvändiga för att funktionaliteten för e-tjänsten ska fungera.
Edlevo
Edlevo använder temporära sessionskakor som försvinner när du loggar ut, stänger webbläsaren eller stänger datorn. Sessionskakor används för att du ska kunna byta sidor på webbplatsen utan att behöva mata in namn och lösenord på nytt.
Sociala medier
Vi använder knappar där du kan dela våra webbsidor på Facebook och Twitter. Dela-funktionerna är kopplade direkt till dessa nätverk och deras respektive sekretesspolicy. Vi använder oss inte av tjänster liknande Addthis.
Formulär
Vi använder formulär för exempelvis synpunkter och anmälningar till aktiviteter, dessa använder tillfälliga cookies i det fall det är nödvändigt, till exempel vid en omdirigering mellan olika webbsidor.
Webbanalys och statistik
Sedan i februari 2021 använder vi inte längre webbanalysverktyget Google Analytics. Om du har besökt tranemo.se innan dess och vill ta bort cookies från Google kan du själva göra det i din webbläsare. Vi använder oss idag inte av något annat webbanalysverktyg som samlar in statistik.
Stäng av cookies
I de flesta webbläsare kan du ställa in så att du blockerar användningen av cookies. Du kan också i vissa webbläsare ställa in så att du aktivt får godkänna varje ny cookie en webbplats skickar till din dator. Dessutom kan du välja vissa webbplatser som ”betrodda” om du besöker dem ofta. Då accepterar du just den webbplatsens cookies. För övriga webbplatser får du acceptera cookies manuellt eller spärra dem helt.
Ta bort redan satta cookies eller att cookies inte ska sparas
Du kan själv göra inställningar i din webbläsare som automatiskt nekar till lagring av kakor eller som gör att du informeras varje gång en webbplats vill lagra en kaka. Du kan också gå in och radera alla kakor som satts tidigare. Vilka inställningar du kan göra beror på vilken webbläsare du använder, se webbläsarens hjälpsidor för mer information.
Post- och telestyrelsen är tillsynsmyndighet på området och lämnar ytterligare information om kakor på sin webbplats, www.pts.se.
Godkänna cookies
Vi sparar cookien ”acceptera cookies” när du godkänner att vi använder cookies, detta är för att du inte ska behöva godkänna samma fråga flera gånger när du besöker vår webbplats. Detta är en nödvändig cookie.
Readspeaker
Som besökare kan du lyssna på innehållet på vår webbplats. Vi använder tjänsten Readspeaker för detta ändamål. Readspeaker använder cookies för att spara de inställningar du eventuellt gör i ljudspelaren. Detta möjliggör att samma inställningar finns kvar nästa gång du besöker vår webbplats. Readspeaker sparar ingen personlig data och ingen information skickas heller vidare till tredje part.
Externa e-tjänster
Vi länkar till externa e-tjänster och domäner på tranemo.se. När du klickar på någon av våra externa länkar lämnar du tranemo.se. Om du vill ta reda på vilka cookies som sätts när du lämnar tranemo.se via en extern länk kan du läsa mer om detta på den externa webbplatsen du valt att besöka.
Många av våra e-tjänster länkar till subdomänen sjalvservice.tranemo.se. Subdomänen använder så kallade session cookies, vilka är nödvändiga för att funktionaliteten för e-tjänsten ska fungera.
Edlevo
Edlevo använder temporära sessionskakor som försvinner när du loggar ut, stänger webbläsaren eller stänger datorn. Sessionskakor används för att du ska kunna byta sidor på webbplatsen utan att behöva mata in namn och lösenord på nytt.
Sociala medier
Vi använder knappar där du kan dela våra webbsidor på Facebook och Twitter. Dela-funktionerna är kopplade direkt till dessa nätverk och deras respektive sekretesspolicy. Vi använder oss inte av tjänster liknande Addthis.
Formulär
Vi använder formulär för exempelvis synpunkter och anmälningar till aktiviteter, dessa använder tillfälliga cookies i det fall det är nödvändigt, till exempel vid en omdirigering mellan olika webbsidor.
Webbanalys och statistik
Sedan i februari 2021 använder vi inte längre webbanalysverktyget Google Analytics. Om du har besökt tranemo.se innan dess och vill ta bort cookies från Google kan du själva göra det i din webbläsare. Vi använder oss idag inte av något annat webbanalysverktyg som samlar in statistik.
I de flesta webbläsare kan du ställa in så att du blockerar användningen av cookies. Du kan också i vissa webbläsare ställa in så att du aktivt får godkänna varje ny cookie en webbplats skickar till din dator. Dessutom kan du välja vissa webbplatser som ”betrodda” om du besöker dem ofta. Då accepterar du just den webbplatsens cookies. För övriga webbplatser får du acceptera cookies manuellt eller spärra dem helt.
Du kan själv göra inställningar i din webbläsare som automatiskt nekar till lagring av kakor eller som gör att du informeras varje gång en webbplats vill lagra en kaka. Du kan också gå in och radera alla kakor som satts tidigare. Vilka inställningar du kan göra beror på vilken webbläsare du använder, se webbläsarens hjälpsidor för mer information.
Post- och telestyrelsen är tillsynsmyndighet på området och lämnar ytterligare information om kakor på sin webbplats, www.pts.se.
Vart fjärde år allmänna val till riksdag, kommun och region i Sverige och vart femte år är det val till europaparlamentet. I Sverige är valen fria, hemliga och direkta vilket innebär att du inte behöver tala om för någon vad du röstar på och att ingen annan har rätt att bestämma över din röst. Alla röster är lika mycket värda. Direkta val innebär att det är väljarna som utser vilka som ska sitta i riksdag och fullmäktige – de är direktvalda av folket. I valet röstar var och en på det parti och möjligtvis på den kandidat som de vill ska representera dem på nationell nivå i riksdagen, på regional nivå (Västra Götalands regionfullmäktige) och på lokal nivå (Tranemos kommunfullmäktige).
Det är kommunerna som genomför de allmänna valen och i varje kommun finns en ansvarig valnämnd. Dessutom genomför vi eventuella folkomröstningar och extra val.
Vem kan rösta?
I val till riksdagen kan du rösta om du är svensk medborgare, har fyllt 18 år senast på valdagen och är folkbokförd i Sverige eller har varit det tidigare. I val till kommun- eller landstingsfullmäktige kan du rösta om du har fyllt 18 år senast på valdagen och är folkbokförd i kommunen/landstinget, samt är något av följande:
Svensk medborgare
Medborgare i något av EU:s medlemsländer, Island eller Norge
Medborgare i något annat land än de som nämnts ovan och har varit folkbokförd i Sverige i minst tre år i följd före valdagen
Först och främst går det att rösta på valdagen (söndagen den 11 september) i vallokalen i det valdistrikt du tillhör. Du kan även förtidsrösta, rösta med bud, rösta med ambulerande röstmottagare och rösta från utlandet. Se flik nedan för plats och tid för röstning.
Folkomröstning
Ibland får vi också tycka till om enskilda frågor i en så kallad folkomröstning. Om minst 10 procent av de som har rätt att rösta i en kommun begär det måste kommunfullmäktige lyfta frågan på ett möte, men om två tredjedelar eller fler av ledamöterna röstar nej blir det ingen folkomröstning. Fullmäktige kan också själva besluta att hålla folkomröstning i en fråga. En folkomröstning i en kommun är rådgivande
Nya valdistrikt i Tranemo kommun
Tranemo kommun utgör ett valområde och varje valområde innehåller ett antal valdistrikt.
Enligt 4 kap 7 § vallagen ska ett valdistrikt omfatta mellan 1000 och 2000 röstberättigade. Den befintliga valdistriktsindelningen i Tranemo kommun behöver göras om på grund av att tre av sju valdistrikt har för få röstberättigade.
Kommunfullmäktige föreslår ny valdistriktsindelning till länsstyrelsen som fattar beslut. Kommunfullmäktige ska föreslå nya valdistrikt till länsstyrelsen innan den 1 december året före valåret.
I december 2021 fastställde länsstyrelsen Tranemo kommuns nya valdistrikt. Åtta valdistrikt har nu blivit sju.
Några justeringar i valdistriktsgränserna har gjorts för att antal röstberättigade ska vara korrekt i varje distrikt.
I nedan länkar finner ni kartor på de nya valdistrikten.
Förtidsröstningen startar 24e augusti och pågår till och med valdagen 11e september.
Nedan finner du platser och öppettider för förtidsröstning i Tranemo kommun. Du vet väl om att det spelar ingen roll vilket valdistrikt du tillhör, du kan förtidsrösta i vilket röstningslokal som passar dig bäst. Glöm inte ditt röstkort!
Centralen (Biblioteket Tranemo) Öppettider 24/8–11/9:
Mån-tors kl. 08.00-19.00
Fredagar 08.00-17.00
Lördagar och söndagar 10.00-13.00,
med undantag valdagen 11/9, då är förtidsröstningen öppen 08.00-20.00
Alla kommunens vallokaler har öppet kl 08.00-20.00 på valdagen 11e september.
På ditt röstkort står det angivet vilken vallokal du ska rösta i.
Det går också bra att förtidsrösta på valdagen. I förtidsröstningslokalen kan alla rösta, helt oberoende av vilket valdistrikt eller kommun man tillhör.
Valdistrikt Tranemo Östra – Tranemo gymnasieskola
Valdistrikt Tranemo Västra – Tranängskolan aulafoajén
Valdistrikt Ambjörnarp-Sjötofta – Ambjörnarps Bygdegård
Valdistrikt Grimsås – Bygdegården i Grimsås
Valdistrikt Limmared – Idrottshallen i Limmared
Valdistrikt Länghem – Idrottshallen i Länghems skola
Valdistrikt Dalstorp – Dalstorps bygdegård
Ambulerande röstmottagning
Rösta med ambulerande röstmottagare
Ambulerande röstmottagning betyder att röstmottagare kommer till ditt hem eller annan plats där du befinner dig för att ta emot din röst.
Om du inte kan ta dig till en röstningslokal och inte känner någon som kan vara bud åt dig, kan vi ordna med en ambulerande röstmottagare.
Detta gäller dig som inte kan ta dig till röstningslokal på grund av:
sjukdom,
ålder eller
funktionsnedsättning.
Din röst görs i ordning på samma sätt som en förtidsröst i en lokal för förtidsröstning
Ambulerande röstmottagning erbjuds följande tider;
v 34 Onsdag, torsdag kl 08.00-16.00
v 35 tisdag, onsdag, torsdag kl 08.00-16.00
v 36 tisdag, onsdag, torsdag kl 08.00-16.00 + valdagen 11/9 kl 08.00-18.00
Ring för att boka tid för ambulerande röstmottagare, tlf 0325-57 60 67 alt. kommunens växel tlf. 0325-57 60 00
Telefontid Måndag till fredag kl 07.30-16.00
Valhelgen Lör 10/9 kl 10.00-13.00, Valdagen 11/9 kl 07.00-18.00.
Rösta med bud
Att rösta med bud betyder att någon annan än du själv tar med din röst till vallokalen eller till en lokal för förtidsröstning. Budrösten kan lämnas in som förtidsröst i en röstningslokal eller på valdagen den 11 september i din vallokal. Sista dag att göra i ordning rösten är på valdagen.
Vem kan budrösta?
Du kan rösta med bud av följande anledningar:
sjukdom
ålder
funktionsnedsättning
intagen på häkte eller kriminalvårdsanstalt
om du bor eller vistas vid en lantbrevbärarlinje kan du också budrösta med hjälp av lantbrevbäraren.
Vad behöver jag för att budrösta?
För att rösta med bud behöver du ett bud, ett vittne och särskilt material för att rösta med bud. Material kan du beställa hos valmyndigheten via deras webbplats eller telefon eller hämta på ditt kommunkontor eller i en röstningslokal.
Vem kan vara bud?
Bara vissa personer kan vara bud. Budet ska vara minst 18 år gammal och kunna visa upp en id-handling när hen lämnar in budrösten.
Följande personer kan vara bud:
din make, maka eller sambo
din, makens, makans eller sambons barn, barnbarn, föräldrar eller syskon
de som yrkesmässigt eller på liknande sätt ger dig vård, eller de som annars brukar hjälpa dig i personliga angelägenheter
lantbrevbärare
anställda vid häkte eller kriminalvårdsanstalt.
Vem kan vara vittne?
Alla som är över 18 år kan vara vittne, men vittnet får inte vara samma person som budet.
Vittnet ska vara närvarande när du gör i ordning din röst och tillsammans med budet intyga att rösten har gjorts i ordning på rätt sätt.
Såhär budröstar du;
1. Gör i ordning din röst genom att i avskildhet lägga valsedeln i valkuvertet. Stäng kuvertet.
2. Lägg ner valkuvertet i ytterkuvertet för budröst och klistra igen det.
Du måste ha ett bud och ett vittne närvarande när du lägger ner valkuvertet i ytterkuvertet för budröst.
Du ska inte lägga ner röstkortet i ytterkuvert för budröst.
Om lantbrevbäraren är bud behöver hen inte vara närvarande när du gör i ordning rösten.
3. Fyll i dina personuppgifter på ytterkuvertet.
4. Vittnet och budet ska intyga att röstningen gått till enligt gällande regler genom att skriva under och fylla i sina personuppgifter på ytterkuvertet.
5. Nu kan budet ta din budröst till din vallokal eller till en röstningslokal för förtidsröstning. Där måste budet kunna styrka sin identitet.
Budet behöver ta med sig ditt röstkort om hen ska lämna din röst i en röstningslokal för förtidsröstning.
Röstkort
Alla som har rösträtt får ett röstkort
Senast den 24 augusti ska du ha fått ditt röstkort skickat till din folkbokföringsadress i Sverige.
På röstkortet står det vilket valdistrikt du tillhör, vallokalens namn, adress och öppettider.
När behöver du röstkortet?
Du måste ha med dig ditt röstkort om du ska förtidsrösta i Sverige. Röstkortet används för att skicka din röst till din vallokal.
Om du röstar i din vallokal på valdagen är röstkort inte ett krav, men praktiskt för att kontrollera att du röstar i rätt vallokal.
Saknar du ett röstkort?
Om du som väljare inte fått eller inte har kvar ditt röstkort kan ett nytt röstkort, ett så kallat dubblettröstkort ordnas.
Kontakta valkansliet på kommunkontoret eller säg till röstmottagarna i röstningslokalen så ordnar vi ett röstkort till dig.
Sverige har haft demokrati i 100 år, att vara ett demokratiskt styrt land betyder att all offentlig makt utgår från folket. Vi som bor i Sverige påverkar hur landet ska fungera. Vart fjärde år röstar vi fram politiker som styr Sverige åt oss. Det kallas också folkstyre.
Sverige styrs genom stat, regioner och kommuner. I och med att Sverige är med i den Europeiska unionen (EU) finns det också en beslutsnivå över staten. EU är en europeisk sammanslutning av idag 27 länder. På alla nivåer finns det politiker som vi invånare har röstat fram i allmänna val, kommunfullmäktige, regionfullmäktige, riksdagen och Europaparlamentet.
Politikerna i riksdagen beslutar om sådant som handlar om hela landet. Sverige är uppdelat i 21 regioner och 290 kommuner. Politikerna i regionerna och kommunerna beslutar om sådant som handlar om där vi bor, vår kommun och region. I EU beslutar de om sådant som gäller hela EU.
Monarki, Sverige har en kung
Sverige är också en monarki, det betyder att vi har en kung eller drottning som är statschef för landet. Statschefen har ingen politisk makt utan är enbart symboliska och representativa. Det är de demokratiskt valda politikerna som styr landet.
Tranemo kommun styrs av politiker som röstats fram av invånarna. På det sättet kan invånarna påverka och ha insyn i hur kommunen utför sina uppdrag. Kommunfullmäktige är det högst beslutande organet och beslutar om kommunens inriktning i stort, dess verksamhet och ekonomi.
Kommunfullmäktige i Tranemo kommun består av 37 ledamöter och kan liknas vid en ”riksdag” på kommunnivå. Majoriteten som styr har 19 mandat fördelat på 13 för Socialdemokraterna, två för Vänsterpartiet, två för Kristdemokraterna, ett för Miljöpartiet och ett för Liberalerna.
Övriga partier i kommunfullmäktige har 18 mandat, fördelat på åtta för Centerpartiet, fem för Moderaterna och fem för Sverigedemokraterna.
Kommunstyrelsen utses av kommunfullmäktige och kan liknas vid en ”regering” på kommunnivå. Kommunstyrelsen ansvarar för ledning och samordning av den kommunala verksamheten. Under den politiska organisationen arbetar förvaltningen som bereder alla ärenden som politiken fattar beslut om.
Politisk representation i kommunfullmäktige
Grundlagarna –
skyddar vår demokrati och är därför svårare att ändra än andra lagar
All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. Det står i regeringsformen – den grundlag som utgör grunden för vår demokrati.
Sverige har fyra grundlagar:
regeringsformen
successionsordningen
tryckfrihetsförordningen
yttrandefrihetsgrundlagen
Dessutom finns riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag.
Grundlagarna står över alla andra lagar. Det betyder att innehållet i de andra lagarna aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna.
Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två likadana beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten. Väljarna ska kunna ta ställning till förslaget om grundlagsändring.
Det ska finnas tid för eftertanke och konsekvenserna av en grundlagsändring måste vara extra genomtänkta. Tanken är att skydda demokratin. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som till exempel begränsar människors fri- och rättigheter.
Källa: riksdagen.se
Vem får rösta och var?
11 september 2022 är det val till riksdag, region- och kommunfullmäktige.
Om du har rösträtt finns du upptagen i röstlängden. Din rösträtt bestäms av uppgifterna i Skatteverkets folkbokföringsregister 30 dagar före valdagen. Du behöver inte själv anmäla dig till röstlängden för att få rösträtt.
Röstkort och id-handling
Alla som har rösträtt får ett röstkort skickat till sin folkbokföringsadress. Röstkortet skickas 18 dagar före valdagen. På röstkortet står det vilket valdistrikt du tillhör, vallokalens namn, adress och öppettider.
Om du förtidsröstar ska du ha med dig ditt röstkort och id-handling. Röstkortet används för att skicka din röst till din vallokal på valdagen. Förtidsröstningen börjar 18 dagar före valdagen.
Om du röstar i din vallokal på valdagen är röstkort inte ett krav men praktiskt för att kontrollera att du röstar i rätt vallokal, id-handling ska du däremot ha med dig. Har du ingen id-handling kan en annan person intyga din identitet men då måste den personen visa en id-handling.
Delta och påverka
Att utnyttja sin rätt att rösta är den mest grundläggande möjligheten till att påverka.
Gå med i ett parti eller intresseorganisation
En annan väg till delaktighet och påverkan är medlemskap i ett politiskt parti eller ungdomsförbund. Medlemskap och ideellt arbete i intresseorganisationer och föreningar är aktiva sätt att påverka, inte minst när engagemanget gäller en specifik fråga. Den kan höra hemma inom både invandrarorganisationer, idrottsföreningar, djurrättsföreningar, religiösa samfund, miljörörelser eller kulturföreningar.
Väck ett ärende
På kommunal och regional nivå har du som är folkbokförd i en kommun eller en region rätt att väcka ärenden genom att skicka in medborgarförslag. Ett medborgarförslag kan handla om allt som har med kommunens verksamheter att göra och som kommunen ansvarar för, exempelvis skola, omsorg, samhällsplanering, gator med mera. Alla medborgarförslag bereds i kommunstyrelsen för att sedan beslutas i kommunfullmäktige.
Kommuninvånare har även rätt att, via ett så kallat folkinitiativ, få prövat om en kommunal folkomröstning ska hållas i en viss fråga. Detta kan ske om tio procent av kommuninvånarna begär det.
Medborgardialoger
För mer långsiktiga och strategiska frågor har kommunfullmäktige tillsatt beredningar som har till uppgift att ta fram olika styrande dokument för kommunen. En del av beredningarnas arbete är att inhämta synpunkter genom medborgardialoger och andra träffar med invånare i kommunen. Håll utkik på Tranemo kommuns webbplats och sociala kanaler för att se när det är dags nästa gång.
Rösta i valet 2022 – Din röst räknas!
För att en demokrati ska fungera är det viktigt att så många som möjligt röstar. Valsystemet grundar sig på allmän och lika rösträtt och att valen ska vara fria, hemliga och direkta. Oavsett vem du är, vart du bor eller vad du arbetar med är din röst lika mycket värd.
Allmän rösträtt – Rösträtten beror endast på sådana krav som folk i allmänhet kan uppfylla, det vill säga ålder, medborgarskap och bostadsort. Lika rösträtt – Alla väljare har lika rätt att påverka valresultatet, det vill säga en röst per person. Fria val – Ingen annan får bestämma vad du ska rösta på. Hemliga val – Du är inte tvungen att visa eller tala om hur du har röstat. Direkta val – Väljarna utser direkt de som sitter i till exempel riksdagen eller kommunfullmäktige ¬– de är direktvalda av folket (alla som röstat)
Rösträkning
Alla röster räknas manuellt och kontrollräknas minst två gånger. All röstmottagning och rösträkning är även offentlig, vem som helst kan komma och se hur mottagning och rösträkning genomförs. I respektive vallokal räknas de röster som tagits emot där under valdagen och de förtidsröster som tagits emot tidigare och skickats vidare till vallokalen. När räkningen är klar på kvällen rapporteras resultatet in till länsstyrelsen per telefon. Länsstyrelsen registrerar resultatet i Valmyndighetens valdatasystem som visar ett preliminärt valresultat. Samtliga röster från valdagen räknas ytterligare en gång när de har kommit till Länsstyrelsen.
Slutligt valresultat
De förtidsröster som inte kommit fram till vallokalerna under valdagen räknas hos kommunerna på onsdagen efter valdagen. Det är främst brevröster och röster från ambassader samt förtidsröster som lämnats i andra kommuner under valhelgen som kommer till ”onsdagsräkningen”. När räkningen är klar ser valnämnden till att rösterna så snart om möjligt transporteras till länsstyrelsen. Hos länsstyrelsen räknas alla röster en gång till innan det slutliga valresultatet presenteras. Länsstyrelsen räknar och redovisar också antalet personröster.
Allmänna val
Det finns fyra allmänna val:
till riksdagen
till regionfullmäktige
till kommunfullmäktige
till Europaparlamentet
Val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige hålls den andra söndagen i september vart fjärde år och i år är valdagen den 11 september. Val till Europaparlamentet hålls i april, maj, juni eller juli vart femte år (nästa val är 2024) under en period som Europaparlamentet beslutar.
I valet väljer vi vilka partier vi vill ska styra i Sverige.
Riksdagen bestämmer bland annat om stadsbudgeten och lagar som ska gälla i Sverige
Regionen bestämmer bland annat om sjukvården och lokaltrafiken
Kommunen bestämmer bland annat om skola, omsorg och bebyggelse
Valet i sociala medier – var källkritisk!
Främmande makt kan använda falsk och vilseledande information för att försöka störa och styra det offentliga samtalet i Sverige. Målet är att påverka politiska beslut och vad människor tycker.
Det finns många sätt att skapa och sprida falsk och vilseledande information. Fundera kring vad syftet är bakom informationen du ser, hör eller läser.
Falska nyhetssajter som skapats för att efterlikna den äkta varan är ett av alla verktyg för att sprida fejk. Med hjälp av besläktade banners, loggor eller förfalskade namnteckningar försöker man bedra läsare och få fejk att framstå som fakta.
Idag får vi information från många olika källor. Men vilka är trovärdiga? Att vara källkritisk skapar motståndskraft mot falsk och vilseledande information, ifrågasätt det du ser och läser.
För att bedöma information kan du ta hjälp av följande frågor:
Vad är det för information – åsikter eller fakta?
När är informationen publicerad? Kolla om den fortfarande är relevant.
Var är uppgiften publicerad – på en privat blogg, som ett inlägg på sociala medier, på ett företags hemsida, på en mediesajt?
Hur fick du tag på informationen? Kolla om den kommer från en källa som är pålitlig och som tidigare har levererat bekräftad information.’
Vem ligger bakom informationen – en myndighet, en organisation, ett företag? Se om du kan hitta ursprungskällan.
Varför finns informationen, i vilket syfte?
Det är bra att vara källkritisk, men eftersom det är svårt och tidskrävande att faktachecka allt innehåll, hela tiden, så underlättar ett visst mått av källtillit vardagen. Genom att identifiera några källor som du är säker på är sanningsenliga slipper du granska allt du ser eller läser på detaljnivå.
En förändring i vallagen gör att valkansliet numera tar över ansvaret för att lägga ut samtliga röst- och valsedlar i val- och förtidsröstningslokalerna.
Tidigare val har de partier som fått mindre än 1% de två senaste riksdagsvalen själva fått distribuera sina valsedlar. Dessa partier har nu fått välja om de ska önskar utläggning av valsedlar eller ej.
Samtliga partier, alltså både de partier som fått mer eller mindre än 1% vid de två senaste riksdagsvalen ska, om de önskar utläggning av röst- och valsedlar, inkomma med dessa senast 23 augusti kl 16.00 till kommunkontoret.
Inkommer de röst- och valsedlar efter utsatt tid kan det inte garanteras att dessa läggs ut i kommunens röstnings- och vallokaler.
Det godtas inte längre att partier lägger ut röst- och valsedlar själva i röstnings- och vallokal då grundtanken med de nya reglerna är för att stärka väljarnas skydd vid röstmottagningen och stärka skyddet för valhemligheten.
Riktlinjer om hantering av propaganda i och utanför röstningslokal
På röstmottagningsställe eller i utrymme intill detta får det, enligt 8 kap. 3§ vallagen, inte förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val.
Syftet med regleringen är att väljaren ska vara ostörd och skyddad från varje form av påverkan under själva valhandlingen och bestämmelsen utgör ett led i trygga genomförandet av fria och hemliga val.
Tranemo kommun utgör ett valområde och varje valområde innehåller ett antal valdistrikt.
Enligt 4 kap 7 § vallagen ska ett valdistrikt omfatta mellan 1000 och 2000 röstberättigade. Den befintliga valdistriktsindelningen i Tranemo kommun behöver göras om på grund av att tre av sju valdistrikt har för få röstberättigade.
Kommunfullmäktige föreslår ny valdistriktsindelning till länsstyrelsen som fattar beslut. Kommunfullmäktige ska föreslå nya valdistrikt till länsstyrelsen innan den 1 december året före valåret.
I december 2021 fastställde länsstyrelsen Tranemo kommuns nya valdistrikt. Åtta valdistrikt har nu blivit sju.
Några justeringar i valdistriktsgränserna har gjorts för att antal röstberättigade ska vara korrekt i varje distrikt.
I nedan länkar finner ni kartor på de nya valdistrikten.
Förtidsröstningen startar 24e augusti och pågår till och med valdagen 11e september.
Nedan finner du platser och öppettider för förtidsröstning i Tranemo kommun. Du vet väl om att det spelar ingen roll vilket valdistrikt du tillhör, du kan förtidsrösta i vilket röstningslokal som passar dig bäst. Glöm inte ditt röstkort!
Centralen (Biblioteket Tranemo) Öppettider 24/8–11/9:
Mån-tors kl. 08.00-19.00
Fredagar 08.00-17.00
Lördagar och söndagar 10.00-13.00,
med undantag valdagen 11/9, då är förtidsröstningen öppen 08.00-20.00
Alla kommunens vallokaler har öppet kl 08.00-20.00 på valdagen 11e september.
På ditt röstkort står det angivet vilken vallokal du ska rösta i.
Det går också bra att förtidsrösta på valdagen. I förtidsröstningslokalen kan alla rösta, helt oberoende av vilket valdistrikt eller kommun man tillhör.
Valdistrikt Tranemo Östra – Tranemo gymnasieskola
Valdistrikt Tranemo Västra – Tranängskolan aulafoajén
Valdistrikt Ambjörnarp-Sjötofta – Ambjörnarps Bygdegård
Valdistrikt Grimsås – Bygdegården i Grimsås
Valdistrikt Limmared – Idrottshallen i Limmared
Valdistrikt Länghem – Idrottshallen i Länghems skola
Valdistrikt Dalstorp – Dalstorps bygdegård
Rösta med ambulerande röstmottagare
Ambulerande röstmottagning betyder att röstmottagare kommer till ditt hem eller annan plats där du befinner dig för att ta emot din röst.
Om du inte kan ta dig till en röstningslokal och inte känner någon som kan vara bud åt dig, kan vi ordna med en ambulerande röstmottagare.
Detta gäller dig som inte kan ta dig till röstningslokal på grund av:
sjukdom,
ålder eller
funktionsnedsättning.
Din röst görs i ordning på samma sätt som en förtidsröst i en lokal för förtidsröstning
Ambulerande röstmottagning erbjuds följande tider;
v 34 Onsdag, torsdag kl 08.00-16.00
v 35 tisdag, onsdag, torsdag kl 08.00-16.00
v 36 tisdag, onsdag, torsdag kl 08.00-16.00 + valdagen 11/9 kl 08.00-18.00
Ring för att boka tid för ambulerande röstmottagare, tlf 0325-57 60 67 alt. kommunens växel tlf. 0325-57 60 00
Telefontid Måndag till fredag kl 07.30-16.00
Valhelgen Lör 10/9 kl 10.00-13.00, Valdagen 11/9 kl 07.00-18.00.
Att rösta med bud betyder att någon annan än du själv tar med din röst till vallokalen eller till en lokal för förtidsröstning. Budrösten kan lämnas in som förtidsröst i en röstningslokal eller på valdagen den 11 september i din vallokal. Sista dag att göra i ordning rösten är på valdagen.
Vem kan budrösta?
Du kan rösta med bud av följande anledningar:
sjukdom
ålder
funktionsnedsättning
intagen på häkte eller kriminalvårdsanstalt
om du bor eller vistas vid en lantbrevbärarlinje kan du också budrösta med hjälp av lantbrevbäraren.
Vad behöver jag för att budrösta?
För att rösta med bud behöver du ett bud, ett vittne och särskilt material för att rösta med bud. Material kan du beställa hos valmyndigheten via deras webbplats eller telefon eller hämta på ditt kommunkontor eller i en röstningslokal.
Vem kan vara bud?
Bara vissa personer kan vara bud. Budet ska vara minst 18 år gammal och kunna visa upp en id-handling när hen lämnar in budrösten.
Följande personer kan vara bud:
din make, maka eller sambo
din, makens, makans eller sambons barn, barnbarn, föräldrar eller syskon
de som yrkesmässigt eller på liknande sätt ger dig vård, eller de som annars brukar hjälpa dig i personliga angelägenheter
lantbrevbärare
anställda vid häkte eller kriminalvårdsanstalt.
Vem kan vara vittne?
Alla som är över 18 år kan vara vittne, men vittnet får inte vara samma person som budet.
Vittnet ska vara närvarande när du gör i ordning din röst och tillsammans med budet intyga att rösten har gjorts i ordning på rätt sätt.
Såhär budröstar du;
1. Gör i ordning din röst genom att i avskildhet lägga valsedeln i valkuvertet. Stäng kuvertet.
2. Lägg ner valkuvertet i ytterkuvertet för budröst och klistra igen det.
Du måste ha ett bud och ett vittne närvarande när du lägger ner valkuvertet i ytterkuvertet för budröst.
Du ska inte lägga ner röstkortet i ytterkuvert för budröst.
Om lantbrevbäraren är bud behöver hen inte vara närvarande när du gör i ordning rösten.
3. Fyll i dina personuppgifter på ytterkuvertet.
4. Vittnet och budet ska intyga att röstningen gått till enligt gällande regler genom att skriva under och fylla i sina personuppgifter på ytterkuvertet.
5. Nu kan budet ta din budröst till din vallokal eller till en röstningslokal för förtidsröstning. Där måste budet kunna styrka sin identitet.
Budet behöver ta med sig ditt röstkort om hen ska lämna din röst i en röstningslokal för förtidsröstning.
Alla som har rösträtt får ett röstkort
Senast den 24 augusti ska du ha fått ditt röstkort skickat till din folkbokföringsadress i Sverige.
På röstkortet står det vilket valdistrikt du tillhör, vallokalens namn, adress och öppettider.
När behöver du röstkortet?
Du måste ha med dig ditt röstkort om du ska förtidsrösta i Sverige. Röstkortet används för att skicka din röst till din vallokal.
Om du röstar i din vallokal på valdagen är röstkort inte ett krav, men praktiskt för att kontrollera att du röstar i rätt vallokal.
Saknar du ett röstkort?
Om du som väljare inte fått eller inte har kvar ditt röstkort kan ett nytt röstkort, ett så kallat dubblettröstkort ordnas.
Kontakta valkansliet på kommunkontoret eller säg till röstmottagarna i röstningslokalen så ordnar vi ett röstkort till dig.
Sverige har haft demokrati i 100 år, att vara ett demokratiskt styrt land betyder att all offentlig makt utgår från folket. Vi som bor i Sverige påverkar hur landet ska fungera. Vart fjärde år röstar vi fram politiker som styr Sverige åt oss. Det kallas också folkstyre.
Sverige styrs genom stat, regioner och kommuner. I och med att Sverige är med i den Europeiska unionen (EU) finns det också en beslutsnivå över staten. EU är en europeisk sammanslutning av idag 27 länder. På alla nivåer finns det politiker som vi invånare har röstat fram i allmänna val, kommunfullmäktige, regionfullmäktige, riksdagen och Europaparlamentet.
Politikerna i riksdagen beslutar om sådant som handlar om hela landet. Sverige är uppdelat i 21 regioner och 290 kommuner. Politikerna i regionerna och kommunerna beslutar om sådant som handlar om där vi bor, vår kommun och region. I EU beslutar de om sådant som gäller hela EU.
Monarki, Sverige har en kung
Sverige är också en monarki, det betyder att vi har en kung eller drottning som är statschef för landet. Statschefen har ingen politisk makt utan är enbart symboliska och representativa. Det är de demokratiskt valda politikerna som styr landet.
Tranemo kommun styrs av politiker som röstats fram av invånarna. På det sättet kan invånarna påverka och ha insyn i hur kommunen utför sina uppdrag. Kommunfullmäktige är det högst beslutande organet och beslutar om kommunens inriktning i stort, dess verksamhet och ekonomi.
Kommunfullmäktige i Tranemo kommun består av 37 ledamöter och kan liknas vid en ”riksdag” på kommunnivå. Majoriteten som styr har 19 mandat fördelat på 13 för Socialdemokraterna, två för Vänsterpartiet, två för Kristdemokraterna, ett för Miljöpartiet och ett för Liberalerna.
Övriga partier i kommunfullmäktige har 18 mandat, fördelat på åtta för Centerpartiet, fem för Moderaterna och fem för Sverigedemokraterna.
Kommunstyrelsen utses av kommunfullmäktige och kan liknas vid en ”regering” på kommunnivå. Kommunstyrelsen ansvarar för ledning och samordning av den kommunala verksamheten. Under den politiska organisationen arbetar förvaltningen som bereder alla ärenden som politiken fattar beslut om.
Politisk representation i kommunfullmäktige
Grundlagarna –
skyddar vår demokrati och är därför svårare att ändra än andra lagar
All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. Det står i regeringsformen – den grundlag som utgör grunden för vår demokrati.
Sverige har fyra grundlagar:
regeringsformen
successionsordningen
tryckfrihetsförordningen
yttrandefrihetsgrundlagen
Dessutom finns riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag.
Grundlagarna står över alla andra lagar. Det betyder att innehållet i de andra lagarna aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna.
Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två likadana beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten. Väljarna ska kunna ta ställning till förslaget om grundlagsändring.
Det ska finnas tid för eftertanke och konsekvenserna av en grundlagsändring måste vara extra genomtänkta. Tanken är att skydda demokratin. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som till exempel begränsar människors fri- och rättigheter.
Källa: riksdagen.se
Vem får rösta och var?
11 september 2022 är det val till riksdag, region- och kommunfullmäktige.
Om du har rösträtt finns du upptagen i röstlängden. Din rösträtt bestäms av uppgifterna i Skatteverkets folkbokföringsregister 30 dagar före valdagen. Du behöver inte själv anmäla dig till röstlängden för att få rösträtt.
Röstkort och id-handling
Alla som har rösträtt får ett röstkort skickat till sin folkbokföringsadress. Röstkortet skickas 18 dagar före valdagen. På röstkortet står det vilket valdistrikt du tillhör, vallokalens namn, adress och öppettider.
Om du förtidsröstar ska du ha med dig ditt röstkort och id-handling. Röstkortet används för att skicka din röst till din vallokal på valdagen. Förtidsröstningen börjar 18 dagar före valdagen.
Om du röstar i din vallokal på valdagen är röstkort inte ett krav men praktiskt för att kontrollera att du röstar i rätt vallokal, id-handling ska du däremot ha med dig. Har du ingen id-handling kan en annan person intyga din identitet men då måste den personen visa en id-handling.
Delta och påverka
Att utnyttja sin rätt att rösta är den mest grundläggande möjligheten till att påverka.
Gå med i ett parti eller intresseorganisation
En annan väg till delaktighet och påverkan är medlemskap i ett politiskt parti eller ungdomsförbund. Medlemskap och ideellt arbete i intresseorganisationer och föreningar är aktiva sätt att påverka, inte minst när engagemanget gäller en specifik fråga. Den kan höra hemma inom både invandrarorganisationer, idrottsföreningar, djurrättsföreningar, religiösa samfund, miljörörelser eller kulturföreningar.
Väck ett ärende
På kommunal och regional nivå har du som är folkbokförd i en kommun eller en region rätt att väcka ärenden genom att skicka in medborgarförslag. Ett medborgarförslag kan handla om allt som har med kommunens verksamheter att göra och som kommunen ansvarar för, exempelvis skola, omsorg, samhällsplanering, gator med mera. Alla medborgarförslag bereds i kommunstyrelsen för att sedan beslutas i kommunfullmäktige.
Kommuninvånare har även rätt att, via ett så kallat folkinitiativ, få prövat om en kommunal folkomröstning ska hållas i en viss fråga. Detta kan ske om tio procent av kommuninvånarna begär det.
Medborgardialoger
För mer långsiktiga och strategiska frågor har kommunfullmäktige tillsatt beredningar som har till uppgift att ta fram olika styrande dokument för kommunen. En del av beredningarnas arbete är att inhämta synpunkter genom medborgardialoger och andra träffar med invånare i kommunen. Håll utkik på Tranemo kommuns webbplats och sociala kanaler för att se när det är dags nästa gång.
Rösta i valet 2022 – Din röst räknas!
För att en demokrati ska fungera är det viktigt att så många som möjligt röstar. Valsystemet grundar sig på allmän och lika rösträtt och att valen ska vara fria, hemliga och direkta. Oavsett vem du är, vart du bor eller vad du arbetar med är din röst lika mycket värd.
Allmän rösträtt – Rösträtten beror endast på sådana krav som folk i allmänhet kan uppfylla, det vill säga ålder, medborgarskap och bostadsort. Lika rösträtt – Alla väljare har lika rätt att påverka valresultatet, det vill säga en röst per person. Fria val – Ingen annan får bestämma vad du ska rösta på. Hemliga val – Du är inte tvungen att visa eller tala om hur du har röstat. Direkta val – Väljarna utser direkt de som sitter i till exempel riksdagen eller kommunfullmäktige ¬– de är direktvalda av folket (alla som röstat)
Rösträkning
Alla röster räknas manuellt och kontrollräknas minst två gånger. All röstmottagning och rösträkning är även offentlig, vem som helst kan komma och se hur mottagning och rösträkning genomförs. I respektive vallokal räknas de röster som tagits emot där under valdagen och de förtidsröster som tagits emot tidigare och skickats vidare till vallokalen. När räkningen är klar på kvällen rapporteras resultatet in till länsstyrelsen per telefon. Länsstyrelsen registrerar resultatet i Valmyndighetens valdatasystem som visar ett preliminärt valresultat. Samtliga röster från valdagen räknas ytterligare en gång när de har kommit till Länsstyrelsen.
Slutligt valresultat
De förtidsröster som inte kommit fram till vallokalerna under valdagen räknas hos kommunerna på onsdagen efter valdagen. Det är främst brevröster och röster från ambassader samt förtidsröster som lämnats i andra kommuner under valhelgen som kommer till ”onsdagsräkningen”. När räkningen är klar ser valnämnden till att rösterna så snart om möjligt transporteras till länsstyrelsen. Hos länsstyrelsen räknas alla röster en gång till innan det slutliga valresultatet presenteras. Länsstyrelsen räknar och redovisar också antalet personröster.
Allmänna val
Det finns fyra allmänna val:
till riksdagen
till regionfullmäktige
till kommunfullmäktige
till Europaparlamentet
Val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige hålls den andra söndagen i september vart fjärde år och i år är valdagen den 11 september. Val till Europaparlamentet hålls i april, maj, juni eller juli vart femte år (nästa val är 2024) under en period som Europaparlamentet beslutar.
I valet väljer vi vilka partier vi vill ska styra i Sverige.
Riksdagen bestämmer bland annat om stadsbudgeten och lagar som ska gälla i Sverige
Regionen bestämmer bland annat om sjukvården och lokaltrafiken
Kommunen bestämmer bland annat om skola, omsorg och bebyggelse
Valet i sociala medier – var källkritisk!
Främmande makt kan använda falsk och vilseledande information för att försöka störa och styra det offentliga samtalet i Sverige. Målet är att påverka politiska beslut och vad människor tycker.
Det finns många sätt att skapa och sprida falsk och vilseledande information. Fundera kring vad syftet är bakom informationen du ser, hör eller läser.
Falska nyhetssajter som skapats för att efterlikna den äkta varan är ett av alla verktyg för att sprida fejk. Med hjälp av besläktade banners, loggor eller förfalskade namnteckningar försöker man bedra läsare och få fejk att framstå som fakta.
Idag får vi information från många olika källor. Men vilka är trovärdiga? Att vara källkritisk skapar motståndskraft mot falsk och vilseledande information, ifrågasätt det du ser och läser.
För att bedöma information kan du ta hjälp av följande frågor:
Vad är det för information – åsikter eller fakta?
När är informationen publicerad? Kolla om den fortfarande är relevant.
Var är uppgiften publicerad – på en privat blogg, som ett inlägg på sociala medier, på ett företags hemsida, på en mediesajt?
Hur fick du tag på informationen? Kolla om den kommer från en källa som är pålitlig och som tidigare har levererat bekräftad information.’
Vem ligger bakom informationen – en myndighet, en organisation, ett företag? Se om du kan hitta ursprungskällan.
Varför finns informationen, i vilket syfte?
Det är bra att vara källkritisk, men eftersom det är svårt och tidskrävande att faktachecka allt innehåll, hela tiden, så underlättar ett visst mått av källtillit vardagen. Genom att identifiera några källor som du är säker på är sanningsenliga slipper du granska allt du ser eller läser på detaljnivå.
En förändring i vallagen gör att valkansliet numera tar över ansvaret för att lägga ut samtliga röst- och valsedlar i val- och förtidsröstningslokalerna.
Tidigare val har de partier som fått mindre än 1% de två senaste riksdagsvalen själva fått distribuera sina valsedlar. Dessa partier har nu fått välja om de ska önskar utläggning av valsedlar eller ej.
Samtliga partier, alltså både de partier som fått mer eller mindre än 1% vid de två senaste riksdagsvalen ska, om de önskar utläggning av röst- och valsedlar, inkomma med dessa senast 23 augusti kl 16.00 till kommunkontoret.
Inkommer de röst- och valsedlar efter utsatt tid kan det inte garanteras att dessa läggs ut i kommunens röstnings- och vallokaler.
Det godtas inte längre att partier lägger ut röst- och valsedlar själva i röstnings- och vallokal då grundtanken med de nya reglerna är för att stärka väljarnas skydd vid röstmottagningen och stärka skyddet för valhemligheten.
På röstmottagningsställe eller i utrymme intill detta får det, enligt 8 kap. 3§ vallagen, inte förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val.
Syftet med regleringen är att väljaren ska vara ostörd och skyddad från varje form av påverkan under själva valhandlingen och bestämmelsen utgör ett led i trygga genomförandet av fria och hemliga val.
