Arter som är med i projektet invasiva arter i Tranemo kommun

Totalt ingår sex stycken arter i projektet, jättebalsamin, jätteloka, parkslide, sjögull, gul skunkkalla och kanadensiskt gullris. Se bilder på växterna och få tips om hur du kan förhindra spridning av dem.

Jättebalsamin

Jättebalsamin finns etablerad i förvildade bestånd sedan 1918 och är vanligt förekommande i hela landet, förutom Norrlands inland. Jättebalsaminen pekas ut som en av de mest problematiska invasiva främmande arterna i Sverige. Problematiken beror på att jättebalsaminen bildar stora och täta bestånd som konkurrerar med andra växter om plats, solljus och pollinatörer. EU-listad*.

Det här kan du kan göra för att förhindra spridning

Jätteloka

Växten har stor spridning i Sverige. Den bekämpas lokalt på några platser i Tranemo kommun. Jättelokan påverkar den biologiska mångfalden negativt då den breder ut sig och kväver övrig vegetation. Dess förmåga att kväva annan vegetation kan också öka jorderosionen utmed vattendrag, vilket i sin tur kan leda till ändrade flöden och ökad sedimentation nedströms i vattendrag. Jätteloka och tromsöloka, en annan invasiv art, kan ibland förväxlas med björnloka och strätta som är inhemska arter. EU-listad*.

Det här kan du göra för att förhindra spridning

Parkslide

Parkslide har viss spridning i Tranemo men är vanligare i exempelvis Borås. Parkslide är cirka 3 meter hög, den är till utseende lika jättesliden som har mycket större blad än parksliden. Parkslidens utbredning är negativ, sett ur perspektiven biologisk mångfald och på ekonomiskt plan. Arten är snabbväxande och bildar täta bestånd. Parkslide kan med sina kraftiga och djupa rötter tränga in i byggnader och vattenledningar och därmed orsaka stora skador.

Det här kan du göra för att förhindra spridning

Sjögull

Sjögull är en vattenväxt som planterades in som prydnad i Sverige redan under 1800-talet. Arten är känd i bla Ätran norr om Ulricehamn. Ännu finns ingen känd förekomst i Tranemo. Sjögull beskrivs som vacker men förrädisk. Den breder gärna ut sig över stora ytor, och växtdelar som lossnar kan driva i väg, slå rot och bilda nya kolonier.

Det här kan du göra för att förhindra spridning

Gul skunkkalla

De sammanslagna två bilderna ovan visar två stadier av gul skunkkalla, bilden till höger visar blomsterstadiet, och bilden till vänster visar hur det ser ut efter blomningen. Skunkkalla är en storvuxen kallaväxt från Nordamerika som är mycket invasiv, men i Sverige har vi en chans att stoppa spridningen om vi tar tag i problemet nu. Fröna sprids långa sträckor med rinnande vatten och växten lever längs strandkanter och på sumpmark. Växten är känd från Gryttered i Hulared. EU-listad*.

Det här kan du göra för att förhindra spridning

växt

Kanadensiskt gullris

Kanadensiskt gullris är en trädgårdsväxt som är vanlig på all slags kulturmark, som tomter, vägkanter, banvallar och liknande. Växten förväxlas ibland med höstgullris. Kanadensiskt gullris tränger undan andra konkurrerande arter genom att skugga samt utsöndra giftiga ämnen genom rötterna. Honungsbin föredrar att samla pollen från kanadensiskt gullris framför många andra inhemska växtarter, vilket kan medföra att dessa förblir opollinerade.

 

EU-listad*: Är med i EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att de är förbjudna att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. Övriga arter nedtill som inte är EU-listade är eller riskerar att bli invasiva, men dessa är ännu inte reglerade enligt EU-regler.


Publicerad den 18 juni 2020, senast ändrad den 18 juni 2020