Tranemo klättrar kraftigt i företagsklimatranking

I år landar Tranemo kommun på plats 103 i rankingen om företagsklimat som Svenskt Näringsliv genomför varje år. Det är ett stort kliv uppåt på listan, förra årets placering för Tranemo var 180.

Höghus och TranemosjönFoto: Andreas Natt och Dag

De största förbättringarna syns inom områdena tjänstepersoners attityder till företagande, service och bemötande och kommunpolitikernas attityder till företagande.

– Det känns roligt att kunna skörda frukten av flera års arbete. Vi har målmedvetet jobbat med dialog och rådgivning till företagen från vår myndighetsutövning och övriga delar i kommunen. Vi har fokuserat mycket på information, företagsbesök och kompetensförsörjning och samverkan med våra grannkommuner. Politikerna har visat en stor vilja att lyfta företagsfrågorna och nu finns företagsperspektivet alltid med på dagordningen, säger Manda Schillerås, näringslivskoordinator.

Enda området där resultat i enkätundersökningen är sämre än förra året handlar om mobilnät och bredband.

Placering 103 är den högsta noteringen på listan för Tranemo kommun under de fem senaste åren. Faktum är att Tranemo kommunen endast har placerat sig högre på rankinglistan vid fyra tillfällen sedan 2009.

De senaste åren har kommunen gjort satsningar för att förbättra företagsklimatet genom att bland annat anställa en näringslivskoordinator och en näringslivspolicy har tagits fram.

Samverkan med Gislaveds kommun när det gäller bygg- och miljöfrågor är troligtvis också en del av anledningen till den påtagliga förbättringen då tjänstepersoners attityder och bemötande är av stort vikt för näringslivet.

– Jag är glad över de goda relationer som kommunen har med näringslivet i kommunen och jag ser att vi tillsammans kan ge goda förutsättningar för kommunens tillväxtmål, säger Carita Brovall, kommunchef.

Rankingen av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner presenteras av Svenskt Näringsliv varje år. Syftet är att visa var i landet det är bäst att starta och driva företag. Rankingen innehåller totalt 18 faktorer som viktas olika tungt.

Årets ranking bygger till två tredjedelar på en enkätundersökning till företagen som genomfördes under första kvartalet 2020 och ytterligare en tredjedel statistik från Statistiska centralbyrån och Upplysningscentralen.

Frågorna i årets enkätundersökning är uppdaterade jämfört med tidigare år. Till exempel behövde företagarna bara svara på politikernas, tjänstemännens och allmänhetens attityder till näringslivet. Tidigare ingick även skola och media.

Brott och otrygghet och kommunal upphandling är två nya områden i frågeformuläret. Även den statistiska delen av rankingen får nya inslag. Från att titta på hur många som bor i en kommun och har ett jobb ändras fokus till hur många jobb som skapas i kommunen.


Publicerad den 23 september 2020, senast ändrad den 23 september 2020 av